Hej bästa ni från en kvinna som nu är 100,4 % redo för förlossningen! Tänk att man helt plötligt är mer än 100% gravid, annorlunda känsla det här. Idag vankades det ett besök till barnmorskan Kerstin där vi fick veta att läget var oförändrat. Fortfarande öppen ca. 1,5 cm och i övrigt är jag, eller min kropp i alla fall redo, så Kerstin sa att vi bara väntade på värkarna nu. En spännande sak som Kerstin gjorde var en hinnsvepning, vilket kanske hjälper Larven på traven att komma ut snart!

Larven är helt klart Fashionably late! ♥
Innan jag var gravid och hörde ordet hinnsvepning kändes det som någon typ av mumieliknande grej… att man slog om kvinnan som någon form av paket och ja jag vetta tusan vad jag tänkte mer än så men det var liksom bilden jag fick upp i huvudet. Med åren, och graviditeten, har jag blivit lite klokare. Undra vad Kerstin sagt om jag börjat fråga om var balsameringen skulle ske ha ha!
Hur som helst, tanken med en hinnsvepning är att initiera förlossningsstart genom frisättning av lokalt hormonellt ämne i kroppen. Biverkningarna är plågsamma sammandragningar och vaginal blödning i samband med hinnsvepningen vilket jag kan skriva under på. Sammandragningarna under vår promenad strax efter lunch var inte att leka med idag så när vi kom hem var jag tvungen att lägga mig och jag sov sedan i över två timmar. Perfekt eftersom jag vaknade redan klockan 5 imorse utan att kunna somna om. Hinnsvepningen kändes inte mer än vad undersökningen gjorde förra gången när Kerstin skulle känna hur öppen jag var. Efter alla undersökningar kring mina cellförändringar börjar jag kanske tyvärr även bli van vid smärtsamma undersökningar.
För att citera vårdguiden så innebär hinnsvepning ”att undersökaren (min barnmorska Kerstin) för in pek (alt.pek/långfinger) i cervixkanalen till inre modermunnen. Därefter lossas fosterhinnorna från det nedre uterinsegmentet med en eller flera cirkelrörelser”. Kerstin sa att hon lättade på kanterna eller något liknande… förstår mig fortfarande inte riktigt på hur kvinnokroppen fungerar men det är ju tur att Kerstin gör det.
Vi har förresten fått en tid för ultraljud i slutet av nästa vecka hos Ultraljudsbarnmorskorna om Larven inte kommit tills dess. Då har vi möjlighet att ingå i en studie där man blir lottad i en av två grupper där ena gruppen blir igångsatta ”redan” i vecka 41+0-2 dagar istället för grupp två där man blir igångsatt i gravidvecka 42+0-1 dagar vilket är det klassiska idag. Känns lite som ett tombolahjul där förstapriset är vår egen lilla Larv <3.
Senaste kommentarer