Att hitta tillbaka till glittret

4Kommentarer

Idag har vi haft en väldigt fin dag även om den började med skrik, extrema närhetsbehov och en jobbig mage. Efter att allt forsade ut när Jakob skulle flaskmata honom med det jag pumpat ut, det är helt galet att det inte blir bättre, har Elton varit världens finaste kille. Vi, Jakob har jobbat hemifrån idag, kunde gå en promenad med vagnen och äta lunch ute. Jisses, det är vi verkligen inte bortskämda med. Men nog om krångliga magar och över till glitter!

10207206_SepiaRose_006_ProductLarge

Vet att ni är ett helt gäng nya läsare som hittat hit i och med graviditeten och att Elton kommit, hej och välkomna! Ni har kanske därför missat min förkärlek till glitter, guld och glamour både när det kommer till inredning, smycken och min garderob. Trotsade tänket att det måste vara praktiskt att amma och slog till på den här fantastiska toppen tidigare i veckan på Vero Moda. Jag premiärbar den när jag träffade fina Terese i Vasaparken i måndags. Funkar perfekt om man har en högre nederdel så att man dra upp tröjan för att amma utan att flasha hela magen.

Bästa

Woho upptäckte att det finns matchande brallor till den blå toppen. Hiss eller för mycket Abbaparty över det hela?

Vill passa på att ge lille busfröet lite cred idag för jag har dels hunnit fila fötterna och klicka hem lite brun utan sol produkter eftersom det inte blir så mycket sol för mig just nu. Han somnade dels i vagnen under promenaden och sov säkert en timme här hemma och nu har han somnat igen efter amningen. Plötsligt händer det!

Att få egen tid

8Kommentarer

Som mamma till en liten bebis, hur länge räknas ett barn till bebis förresten?, är det inte särskilt enkelt att få egen tid. Eller det beror nog helt och hållet på hur barnet är, glömmer nästan bort att det finns små barn som faktiskt sover längre stunder….

Hur som helst, som ni nog förstått vid det här laget är Elton en liten buspojke som helst är vaken så länge han inte får sova i min famn. Det gör att jag inte får särskilt många minuter över att pyssla med något själv. Därför har jag nu tänkt införa ”egen tid” här hemma vilket innebär att jag får zooma ut i min egen värld i runt 45 minuter när Jakob kommit hem för att hinna uppdatera bloggen, saknar er och vill så gärna få mer tid till er!, göra saker som fila fötterna ja inte vet jag men få möjlighet att göra något för mig själv.   

YHiwHh4jR+O2sOqhfrmzbw_thumb_3710Om Elton behöver äta så kommer jag så klart till undsättning men det är så lätt att jag ammar honom och att han sedan somnar i min famn och att jag blir “fast” så nu har jag infört ”egen tid” från och med idag. 

Ni som har barn hur gör ni? Känner ni behovet av att få egen tid och hur löser ni det med er partner?

Att aldrig lämna huset utan bärselen!

2Kommentarer

Om Inotyolkrämen var räddaren i nöden tidigare så har vi fått en ny älskling på första plats och det är Eltons bärsele mini från Baby Björn som är tillverkad för bebisar upp till fyra månader. Jag säger då det, jag kommer aldrig lämna lägenheten utan den! Vagnen är de flesta dagarna fortfarande ingen hit då Elton vill vara nära, nära, nära. Han vill snosa, ligga nära och känna värmen och mina hjärtslag och det verkar som att han får för mycket utrymme i vagnen för att vara nöjd. 

bU8ZckdrR1WiAZPVLnWZXg_thumb_3703

Jag skulle promenera till Brommaplan förra veckan och hann promenera runt en kvart innan Elton, som fått mat och blöjan bytt precis innan vi gick, satte igång med sina avgrundsvrål. Det är inga små sådana heller när han är missnöjd och kommer på att han inte vill ligga i vagnen.

SfkZwTtEQ+WEIvAE2RM9BA_thumb_3705Jag hittade en liten avskild plätt där jag intog amningsposition i hopp om att lugna tokpellen men så fort han ätit klart och blev nedlagd i vagnen blev det samma visa. Höll nästan på att hoppa upp och ner när jag kom på att jag faktiskt kommit ihåg att packa ner bärselen som Baby Björn skickat till Elton att testa och det tog inte många steg i den innan Elton låg tyst mot mitt bröst och njöt. Sedan sov Elton hela vägen till Brommaplan, under mina ärende och även hela vägen hem. Förstår ni lyckan att jag även hann plocka och stöka lite här hemma med en sovandes prins mot bröstet. Efter det lämnar jag aldrig hemmet utan den! TP0BX0oGT7iKP1Hlf3v1Pw_thumb_3708

OEha13scTYKiWzATxNuwdA_thumb_3709

Eltons bärsele är i super soft light grey 3D jersey 

ZaE49j+DQIKFPL9LgM9fOA_thumb_370a

Älskar att bärselen dels är sanslöst mjuk och väldigt lätt att både ta på sig och sätta in och ta ut Elton ur. Skillnaden på den här bärselen mot deras original är att den är hela 10 cm vidare vid den bredaste delen vilket ger bättre stöd för bebisens ben och höfter. Den finns även i tre material; bomull, mesh och jersey.

I15p%KmXSR6KeUjuEkqbdw_thumb_370cNär jag promenerade till Bromma blocks här om dagen fick jag dock lära mig vad som kan hända när man har diarré och sitter i bärsele…. tur att mamma hade packat ner extrakläder när det mesta i blöjan även sökt sig upp över ryggen. Elton var i alla fall otroligt nöjd och jag kunde passa på att göra ärenden som är helt omöjliga annars. Måste ändå säga att Elton är väldigt go och duktig för att ha haft problem med magen och diarré i snart en månad vilket är halva hans livstid… Pjuh, vilka situationer man hamnar i nuförtiden men som jag skrev tidigare så blir jag alltid lika glad i efterhand när man som någorlunda nybörjare finner sig i situationen och bara löser det, även om det är lite svettigt emellanåt!

 

Tack Baby Björn för den fina presenten!

Att lösa situationen

2Kommentarer

Herregud vad händer med tiden, den flyger verkligen förbi! Inser att jag inte hunnit med att uppdatera på nästan en vecka men det har varit fullt upp med vår lille skrutt som Jakob skämtsamt brukar säga är familjens boss och det stämmer verkligen. Har så många inlägg som jag vill hinna skriva som bl.a. min förlossningsberättelse, om ni fortfarande tycker att det vore kul att läsa, och visa er min fantastiskt vackra push present!

kDmnyvFcSr+djNxsrUWtEA_thumb_36ed

Lugnet före stormen, läs lunchen, hemma hos Sanna. Elton sov som en stock…

Idag har bossen Elton utsatt mamma för en rad olika situationer som jag helt enkelt behövt lösa utan att kunna använda några livlinor. Idag har jag och Elton äntligen träffat en av mina bästa vänner Sanna och hennes dotter Livia. Vi har haft så otroligt oflyt och behövt ställa in våra tidigare dater då jag blev magsjuk och vi fått åka med Elton till akuten.

Hur som helst så tog jag bilen till Sanna och vi hann precis åka ut på Tranebergsbron när Elton tappade nappen och satte igång och tokvråla i bilen. Inte blev det bättre när vi kom ut på Essingeleden och det var bara att hålla huvudet kallt men det är få saker som är så stressande som när ett barn tokvrålar tycker jag. När vi var i höjd med Årsta kunde jag svänga av och ge Elton hans napp och då blev det en nöjd och glad kille igen. Elton brukade tidigare älska att åka bil och somnande snabbt, som med vagnen, men varken bilen eller vagnen är en hit just nu och jag undrar när det ska vända. Det gäller verkligen att hålla lugnet när man kör bil med en plutt som vrålar och det som funkar för mig är att sjunga, idag var det Mariah Carey och kanske var det därför Elton skrek när mamma inte riktigt prickade de höga tonerna…

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_36f2

… tills det var dags för mig att ta första tuggan av Sannas supergröt!

Jag sattes rejält på prov när vi var på väg hem för precis när jag skulle sätta fast babyskyddet i bilen ser jag att det börjar forsa diarré ur blöjan vid ljumskarna. Alltså paniken! Dels för stackars Eltons skull, dels för att jag inser att det är en stor risk att det kommer bli diarré i hela babyskyddet (antar att det går att tvätta?) och dels för att jag står mitt i ett villakvarter där jag parkerat och inte har någon bra plats att byta blöja på. Så snabbt som blixten lyfte jag upp Elton, öppnade bagaget där jag hittade en filt som jag snabbt lade ut på en gräsplätt, upp med skötbädden och av med det snuskiga blöjan och lade dit en ny för att undvika att skötbädden skulle bli fylld med äckelpäckel. Pjuh! Förpackningen med tvättservetterna var i stort sett slut så fick verkligen vara taktisk för att lösa situationen. Till råga på allt verkligen vrålade Elton, tänk gallskrikets gallskrik, och inte ville han ha nappen heller. Så jag fick agera snabbt som tusan för alls, min, Eltons och grannskapets, skull för att sedan sitta på trottoaren och amma och trösta. Herrejösses vilken pärs men jag fixade det! Sådana här gånger försöker jag fokusera på hur imponerad jag blir av mig själv som löser dessa situationer som jag inte är särskilt van vid ännu för att vända kaoset till det positiva. Elton satt sedan nöjd, nästan, hela vägen hem och jag körade till fröken Carey och kände mig nästintill oövervinnelig.

Operationen

0

Igår var det dags för min operation, konisering, kring de kraftiga cellförändringarna som jag kämpar med eller snarare emot. Jag har fått så många frågor om vad en konisering innebär och hur det gick så här kommer lite svar på era frågor.

Jag hade fått tid igår kl. 12 på KS Huddinges dagkirurgi och som det brukar bli blev det även denna gång en försening innan det blev min tur. Tycker alltid att det är så jobbigt att sitta nervös i ett väntrum när det drar ut på tiden, väl på plats vill jag alltid få saker och ting gjorda även om det här dessutom skulle innebära en narkos. Jag passade på att amma Elton då jag fått höra att jag inte skulle få amma honom på sex timmar efter narkosen. Jag hade pumpat ut bröstmjölk och sedan hade vi laddat med hans ersättning.

GpljpsX7T3y6u+GDnx82ZQ_thumb_36e2

Under tiden innan operationen fick vi tre helt olika svar vad som gällde med amning efter narkosen. Ett bud var att det gick att amma direkt efter för att medlet som gör att jag sövs lämnar kroppen så snabbt, någon sa att vi skulle vänta sex timmar och ett tredje bud var att pumpa ur brösten en gång efter operationen och sedan slänga det för att sedan amma som vanligt. Inte lätt när tre personer på samma avdelning säger helt olika…

VkpJw0adQSmagaUK6V+TOQ_thumb_36df

När det väl var min tur fick jag en sjukhusoutfit att byta om till, visst ser jag nästan ut att jobba inom vården. Efter ombytet väntade ett samtal med en gynekolog som beskrev ingreppet och varför. Hon berättade att de skulle ta en ”slice” av nedersta delen av livmodertappen som sedan kommer skickas på analys. Hon berättade att man genom analysen kommer kunna se om cellförändringarna gått tillbaka eller om det har utvecklats mot att bli cancer. Det sista var jag inte riktigt beredd på… senaste biopsin visade ju att det inte hade utvecklats till cancer men kan det ha gjort det nu? Satt med Elton i famnen när hon berättade detta och även om hon sa att det var väldigt ovanligt så började tårarna rinna. Bara tanken på att inte finns med under Eltons uppväxt nej det får inte vara så. Hon berättade att resultatet skulle komma inom 4-8 veckor antingen per brev eller att hon skulle ringa mig. Återigen denna väntan.

WMi66APvTFaAJepYI+A2bA_thumb_36e0

Sedan var dags för mig att få kliva in i den sal som även skulle vara uppvaket. Där fick jag en säng och ett band med mitt namn och personnummer. Jag rullades sedan in i samma operationssal som där de utförde senaste biopsin. Även denna gång flyttades jag över till en värmebädd och mina fötter och ben spändes fast i något som jag även denna gång tyckte såg ut som hockeymålvaktsskydd. Antar att de spänner fast benen så att man inte ska rycka till när de utför ingreppet men det gör ju inte direkt att man känner sig mer avslappnad.

Sedan fick jag ett lugnande medel insprutat i armen och fick andas genom en mask och sedan var jag helt borta. Vaknade efter cirka en timme på uppvaket och det kändes som att jag sovit ett helt dygn. Hej småbarnsförälder liksom! De berättade att det hade blött rätt mycket och att de stoppat blödningen med några tussar som skulle komma ut av sig själv framöver. Jag insåg då att de försett mig med de härliga trosorna och jättebindan som man bar efter förlossningen, tillbaka på ruta ett typ. De berättade även att de inte kunnat ta så stor bit som de tänkt för att min livmodertapp var så kort. När jag fick den här informationen hade jag precis vaknat till och var rätt snurrig så jag kom mig inte för att fråga vad riskerna är, har de ändå kunnat ta en tillräckligt stor bit? Finns risken att man inte fick med allt ”sjukt”? Att få sådan viktig information på uppvaket var kanske ingen höjdare.

Efter narkosen fick jag äntligen äta men de hade inget utan mjölkprotein så jag fick nöja mig med en kopp svart kaffe och lite lingonsaft, det smakade ändå gudomligt. Även om jag bara hade varit borta från Elton en liten stund var det så underbart att hålla om honom igen. Han hade varit jätteduktig och druckit ersättning. Jakob hade även fått tips från en av sjuksköterskorna om ett supergrepp som hon visade honom hur han skulle hålla. Elton var så nöjd, får visa er småbarnsföräldrar det sen! Trots alla olika bud valde vi att pumpa ur vid två tillfällen, en gång direkt efter narkosen och sedan en gång hemma. När det hade gått sex timmar ammade jag Elton för första gången och gissa vem som var hungrig och glad.

pCPEFReSRrGQKEx3NCtVYQ_thumb_36e3

My dream team

Efter att jag hade fått sitta ner en stund var det dags att åka hem. Det är något speciellt att få lämna ett sjukhus, helt underbart! Sjukhus påminner mig så mycket om när min mamma var sjuk i cancer och alla vändor dit innan hon fick vårdas i hemmet på slutet. Usch blir alldeles tårögd när jag tänker tillbaka på allt som var och som vi brottats med i familjen. Ibland känns det som att jag inte riktigt bearbetat det…

198vKN7%TRqYOL%Bkffe1A_thumb_36e4

Väl tillbaka hemma svängde vi förbi vårt lokala sushihak och beställde hem middag. Sushin var inte tillräcklig så åt både yoghurt och rostade mackor efteråt, var så sanslöst hungrig.

Idag har jag mått bra och inte alls blött särskilt mycket så jag och min granne Linn har varit ute på barnvagnspromenad i solen. Hoppas verkligen att blödningarna avstannar helt så fort som möjligt för jag har badförbud upp till en vecka efter sista blödningen och jag är så sugen på att slänga mig ner i vattnet. Tusen tack för all stöttning igår, ni är bäst!

Operation, narkos och fasta

5Kommentarer

Pjuh tiden har rusat fram här så jag har knappt hängt med själv och än mindre hunnit berätta för er att imorgon är det dags för min operation. Ni kommer säkert ihåg att jag berättade HÄR under ett känslosamt inlägg hur de upptäckte att jag hade kraftiga cellförändringar under graviditeten. Imorgon är det dags för operation under narkos och det är blandade känslor inför morgondagen.

sjukhus

Från kaosdagen på KS Huddinge i januari

Det känns skönt att det äntligen ska bli av samtidigt som det påminner om det jobbiga som var under graviditeten och att ett ingrepp under narkos ändå känns som en stor grej. Jag kommer behöva fasta och hoppas verkligen att allt går smidigare än förra gången, kommer ni ihåg hur jag fastade vansinnigt länge för att sedan bli hemskicka från KS efter 12 timmar på sjukhuset utan ingrepp och hur jag fick komma tillbaka och göra allt igen några dagar senare. Då var oron stor för att jag hade Elton i magen och det fanns hela tiden en tanke och risk att han eventuellt skulle behöva plockas ut tidigare och att förlossningen skulle råka sätta igång. Riktigt tidigt när hela cellförändringsproblematiken uppdagades pratades det även om att han eventuellt skulle behöva plocka ut så tidigt att han kanske inte skulle kunna ha gått att räddas. Herregud så tufft det var och så dåligt jag mådde, så även om det känns jobbigt att genomlida detta nu så är jag bara så otroligt lycklig att hela graviditeten fick fortlöpa och att han äntligen finns hos oss. 

Jag får inte amma Elton de närmaste sex timmarna efter narkosen så det är tur att han är van vid ersättningen som vi kompletterar med ibland. Jag pumpade även ut en del bröstmjölk igår och ska köra en vända till ikväll. Det är konstigt att det inte kommer mer mjölk när jag pumpar, har hyrt en elektrisk bröstpump på Apotektet, för när jag handpumpar med bara händerna efteråt när det inte kommer mer mjölk med den elektriska pumpen så finns det så mycket kvar. Men det är lite trixigt att handpumpa tycker jag… men på amningsmottagningen berättade de att det helt enkelt inte funkar för alla bröst att pumpa. Skumt. Hur som helst, operationen är vid lunchtid imorgon så håll tummarna för att allt ska gå bra. Kramar.

Självförtroendeboost

0

I tisdag gjorde jag någonting som jag bävat lite för och som har hämmat mig i min vardag och det är att köra bil ensam med Elton. Nu när jag själv har barn så förstår jag vänner som dragit sig för att göra det men jag är så himla glad och stolt att jag tog tjuren vid hornen tidigare i veckan och gav mig iväg till Jakobs kusin i Täby.

1JvfmT4HTviItGjZC1IYEQ_thumb_36d4

Jag och Jakobs kusin Jossan är båda mammalediga och hade bestämt att ses i tisdags men när hon frågade om jag ville komma ut till dem i Täby blev jag frusterad på mig själv när jag kände att jag höll på att säga nej av rädsla. Elton är verkligen det dyrbaraste jag har och jag vet hur många opålitliga människor det finns  i trafiken så dels har det varit en faktor till att jag dragit mig från att köra själv men också för att då finns ingen som kan sitta bak med honom om han blir ledsen och se till att han inte blir bländad av solen. Hur som helst så gav jag mig iväg sjungandes i bilen, mest för att lugna mig själv tror jag då Elton sov mestadels av tiden. Han började dock vråla på rejält när vi var vid Norra länken vilket gjorde att jag fick hjärnsläpp och tog avfarten mot Lidingö istället för Norrtälje men efter en liten lätt omväg kom vi på rätt spår igen och vi kunde njuta av en underbart mysig dag.

BEoS7oHGTYCiwDaR0+g7PQ_thumb_36d1

Världens finaste Jossan! Älskar verkligen Jakobs kusiner, de är helt underbara.
LEg6S3PST9eU5bh2UihmEg_thumb_36d3

Apropå det här med sol i bilen… Vi har köpt solskydd som man fäster bak på rutorna men jag tycker inte att de har hjälpt helt. När jag såg Jossans babyskydd till deras son upptäckte jag att deras hade ett solskydd och Jossan var helt övertygad om att vi hade ett med men jag kikade och kunde inte se något. När jag kom hem googlade jag och mycket riktigt fanns det ett inbyggt solskydd på Maxi Cosyn gömt inne i den bakom ryggstödet, inte helt enkelt att hitta men halleluja vilken skillnad för Elton nu med solen och även för oss. Tidigare har jag suttit bak, Jakob ryms inte med sin långa ben i baksätet på vår Lexus, och hållit för hans ansikte när solen bländat och det har varit rätt meckigt. Älskar när vissa saker bara helt plötsligt löser sig!

pNONPR26T0ebeyrNAVlSJw_thumb_36d2

En kväll på akuten

5Kommentarer

Vet ni hur less jag är på att skriva ännu ett inlägg som innehåller frustation och oro. Nästa inlägg kommer bli mycket mer positivt jag lovar men livet är inte alltid lätt och här skildrar jag hur vardagen faktiskt ser ut, utan filter. Det är vår älskade son Eltons mage som fortsätter krångla och som efter ett samtal med en barnläkarmottagning igår kväll fick oss att hasta iväg till barnakuten på KS.

dzSh3o8VTM2uMSrfEjA_thumb_36ca

Upptäckte via en blogg när jag googlade på Maxi Cosi och solskydd att det finns ett solskydd gömt i ryggstödet! Tips för er som inte heller visste det.

Ni som läser bloggen och följer mig på Instagram har knappast missat strulet som varit kring Elton och hans mage de senaste snart två veckorna. Han har haft diarré konstant sedan 11 dagar tillbaka och det blir liksom inte bättre. Läkare har satt mjölkproteinallergi som trolig diagnos men det är svårt att veta än så länge då det inte är tillförlitligt med pricktester på barn under sex månader och det enda sättet är helt enkelt att vänta ut min kostomläggning. Igår när vi hade Elton på skötbordet mer eller mindre forsade det ut illgrönt vatten ut ur rumpan på honom. Det är så svårt att se i blöjorna hur mycket vätska det är eftersom de har så bra absoberingsförmåga och det brukar många gånger se lite mer ut som en mix mellan kiss och vit och grön keso. När jag kontakta den barnläkarmottagning som vi tidigare varit på hade inte vår läkare någon telefontid men kvinnan som vi fick prata med tyckte att vi skulle skynda in på akuten för att förvissa oss om att han inte var på väg att bli uttorkad eller att det var något annat allvarligt fel på honom.

Vi ringde vårt BVC och fick en remiss skickad till barnakuten för att sedan hasta iväg. Efter vår förra sväng dit som tog nio timmar hade vi nu vanan inne och hade med lite mackor och frukt speciellt eftersom jag måste hålla mig till mjölkfri kost och man blir alltid så hungrig av väntan tycker jag.

+Hgj0bGwSkCTdCPm+ZHkyA_thumb_36cd

B%P1QHDmRc2ri1ljY+Xjbw_thumb_36ccVi fick efter en lång väntan träffa en norsk läkare som kändes väldigt bra. Han bestämde att en rad tester  skulle tas och undersökningar göras bl.a. för att försäkra sig om att Elton inte hade någon infektion i kroppen eller var uttorkad. Elton svarade väldigt allert på undersökningarna som gjordes och alla testresultat var bra. Han tyckte att vi skulle fortsätta med min kostomläggning i minst två månader för att kunna se resultat och eventuellt kunna göra en provokation och testa mjölk så smått igen. Även om det inte blev något nytt för oss eller några direkta svar på varför Elton måste brottas med denna maratondiarré så kändes det så skönt att höra att alla prover såg bra ut och att Elton svarade positivt på de undersökningar som gjordes. Vi har blivit ombedda att åka in igen om Elton blir slö, sover mer än vanligt eller börjar se grå ut annars är det bara att hålla ut och kämpa på. Åh blir galen av den här maktlösheten som kommer över en med det är nog bara att börja vänja sig. ndWx6pwnRjWPB%G6ohb6lA_thumb_36ce

TayF3RYDT1OvbUdxGml8bA_thumb_36cb

Elton har under de senaste dagarna blivit otroligt beroende av min närhet och vägrar bl.a. att ligga i vagnen utan att gallskrika. Det enda som fungerar är att han får ligga på mitt bröst och amma eller sova, tror att det är en kombinaten av den typ av fas som är i Eltons ålder men även att han är extra kinkig nu när det svider och gör ont. Jag kan verkligen inte lägga ner honom i mer än fem minuter så jag sitter t.ex. här och skriver med honom sovandes på min arm annars skulle bloggen aldrig uppdateras. För att vi ska få någon som helst sömn så sover Elton sedan snart en vecka tillbaka på mitt bröst från att tidigare ha sovit i sin egen säng, det är verkligen det enda som fungerar. Trodde aldrig att jag skulle kunna sova så innan men tillslut får man laga efter läge men hoppas att det är en övergående fas för att få dagarna att gå ihop bättre. I helgen kommer min älskade lillasyster hit, så otroligt välbehövligt i kaoset. Hon fyllde år igår så det blir att fira henne lite extra. Längtar så!

En räddare i nöden

2Kommentarer

Alltså wow, ni är helt underbara! Stort tack för alla era kommentarer och mail med tips, tricks och stöttande ord kring Eltons mage, röda rumpa och eventuella allergi mot mjölkprotein. Efter att jag hade skrivit inlägget knackade världens finaste granne på dörren med räddaren i nöden i hennes hand-Inotyol! Den må lukta gammal majbrasa och vara kladdigare än den godaste kladdkakan men jisses vad den gör sitt jobb. Har ni småbarn eller går i väntans tider köp Inotyl och ha hemma för den har verkligen räddat Eltons lilla rumpa. Redan efter ett dygn såg vi stor skillnad och nu är i stort sett allt det röda borta men vi fortsätter smörja då Eltons diarré inte vill avta och då det fortfarande är lite rött.

mOqdXDOeSdyDpY1bJ3oC4Q_thumb_36b9 Diarrén har som sagt fortsatt och det blir en väldans massa blöjbyten så om det nu är mjölkproteinallergi som han har så verkar min kostförändring inte ha gett resultat ännu. Det är fortfarande lite klurigt tycker jag med maten men vi är otroligt noggranna med vad jag äter så att Elton inte ska få i sig något med mjölk. Vi har laddat upp med en massa recept nu så att vi kan ha lite framförhållning och så att jag alltid har matlådor redo för det där med att hinna laga en riktig lunch är inte lätt särskilt inte när man har en liten rackare som hellre är vaken än sover. Igår åt vi en himmelsk god korvstroganoff gjord på kokosmjölk och jag har tack vare Oatlys havredryck ”iKaffe” kunnat njuta av mitt morgonkaffe igen!

Risig i kistan, komjölksallergi och att lägga om kosten

19Kommentarer

Ett nytt projekt har uppstått här hemma- vi misstänker att Elton är komjölksallergiker. Det började i helgen då Elton blev dålig i magen och efter ett par dagar hade han även fått en massa utslag på bröstet. Den risiga kistan har hållit i sig och jag vågar inte ens tänka hur många blöjor vi byter per dag just nu. Stackars liten har ju så klart även blivit brandröd i rumpan med tanken på all diarré som han har och vrålar när vi byter blöja på honom. Åh det gör så ont i mammahjärtat när man ser hans röda rumpa, vi försöker att lufta honom så mycket som möjligt och smörja med zinkkräm men det är inte enkelt när plutten har diarré. Vi kontaktade en läkare via KRY-appen i början av veckan då det varit en massa helgdagar och BVC har varit stängt. Vi berättade om vår misstanke om komjölksallergi vilket han också tyckte verkade trolig. Jag fick rådet att sluta med alla mejeriprodukter så att Elton inte får i sig det via bröstmjölken samt att vi fick en annan ersättning utskriven på recept som är fri från komjölk så nu har operation utesluta mjölk påbörjats här hemma.

pt+6z4mBRj+ISux6U+HSdw_thumb_36b5

Idag fick vi en akuttid på en barnläkarmottagning på Fridhemsplan och den läkaren misstänkte också en allergi mot komjölk som kan ge både utslag och diarré som följd. Att inte äta mjölkprodukter känns just nu minst sagt som ett projekt och väldigt tråkigt men det är klart att jag vill göra allt som går för att Elton ska bli frisk, och för att komma fram till om det är en allergi mot komjölk som han har. Jag älskar ost, verkligen älskar och mjölk… ja ja bara att bita ihop och försöka hitta andra alternativ. Det svåraste känns dock med de dolda mejeriprodukterna, måste bli manisk nu med att kolla innehållsförteckningarna. Idag blev det sushi till lunch för enkelhetens skull. Min lillasysters yngsta dotter är mjölkallergiker så får ringa henne ikväll så får hon ge moster lite råd. Det kan vara så att det är någon form av magsjuka som Elton fått men magproblemen kombinerat med utslagen gör att man ändå misstänker en allergi.

Den ersättning som vi fått utskriven på recept nu smakar verkligen urk, stackars lilla Elton. Han har tagit den om än med lite protest så vi hoppas att det kommer fungera att ge honom den de gånger då han inte blir mätt av min mjölk. Pjuh det känns verkligen som att problemen bara avlöser varandra men jag försöker att inte deppa ihop och tänka positivt. Vi har hyrt en bröstpump från Apoteket som vi kämpar på med för att öka min mjölkproduktion, önskar så att det fungerade att helamma. Vill bara få njuta med vår lille älskling och att han ska få må bra men just nu känns det lite som att problemen bara avlöser varandra här hemma.