2019 är året då jag satsar på mig själv

2Kommentarer

Inför 2019 bestämde jag mig för att ge mig själv två stycken nyårslöften. Nyårslöften är inget som jag brukar ge men i år tänkte jag faktist att det var bra att jag fick ner dem på pränt för att inte glömma bort dem. När jag var liten gav jag alltid samma löfte… Att jag inte skulle sluta gilla East 17. Det är ett löfte som jag aldrig har brutit men det blev heller ingen som helst utmaning. 

Nyårsafton förra året, höggravid med discokulan

Mitt första nyårslöfte kan låta banalt men tyvärr inte för mig. Jag lovar mig själv att äta minst en frukt per dag. Jag är så otroligt dålig på att äta frukt men i år är året då det ska bli en vana. Här sitter jag nu med en sharon eller heter det persimon i skrivandets stund. Jag är allergisk mot stenfrukter men det finns ju så många andra frukter att äta så i år blir året när jag blir lite mer frukterian än innan!

Mitt andra nyårslöfte är inte riktigt lika mätbart men i år kommer jag att satsa på mig själv. Sedan jag blev gravid och sedermera småbarnsmamma har det inte funnits mycket tid att prioritera mig själv. Det är inte konstigt när man har en liten plutt som är helt beroende av sin mamma, och pappa för den delen, men främst var det ju av mig under amningstiden. Som mamma gav jag mer eller mindre bort min kropp känns det som men nu är amningen slut och jag tänkte därför ta den tillbaka.

Jag kan räkna de få gångerna som jag har gått och fått en massagebehandling, kanske två gånger under mitt liv? En sådan där riktig ansiktsbehandling? Aldrig gjort. Jag har så otroligt känslig och bökig hy och innehållet i mitt badrumsskåp har alltid sett lika sexigt ut som det gör på Apoteket. Jag har alltid tänkt att behandlingar skulle göra huden ännu värre men 2019 är året då jag snart 35 år senare tänkte lära känna min hy på djupet och vad den behöver. Lagt en ansiktsmask under hela mitt liv, det var en hemmagjord sak som vi gjorde på skolan i gymnasiet med brinnande eksem i hela ansikten som följd. Efter det har jag aldrig någonsin vågat testa igen, men i år är året då min hy ska få sig en riktigt glow!

Huden och håret strålade när jag var gravid.

Som jag kånkat och burit Elton uppför alla trappor utan hiss, i år är året då jag ska unna mig en behandling av något slag ungefär varannan månad. Jag hade tänkt skriva varje månad men det får jag se som en bonus om jag får till. Som kvinna får man offra en del rent fysiskt när man föder barn det måste jag säga. Mitt hår blev som ni minns en stor katastrof, slitet, torrt och det mesta föll av. Mitt hår är livlöst och har sett sina bästa dagar så jag har passat på att boka in en frisörtid nästa fredag så att pappa kan ta Elton medan jag tar plats i frisörstolen. Min stackars hårbotten är dessutom torr som fnöske, kylan är verkligen ett helvete för hela min kropp.

Så här såg det ut när Elton var ungefär sex månader. Så fort jag drog handen genom håret lossnade stora tovor som den här.

För att verkligen lägga ner tid på och för mig själv så tänkte jag boka in saker så långt i förväg det går. Tänker mig en plan på fyra månader framåt, då borde jag dessutom få till en behandling av något slag en gång i månaden.

Det kom som en blixt från klar himmel för någon vecka sedan att jag inte längre ammar, det vill säga jag kan faktiskt vara borta en natt eller två. Eller tre. Jag skrev till min kompis Nadja direkt att nu blir det att boka en weekend! Nadja som aldrig är sen på att hänga med på upptåg hade bokat en weekend till Amsterdam för oss i mitten av mars, torsdag till söndag, snabbt som ögat. Ingen av oss har någonsin varit i Amsterdam så ge oss era bästa tips! Den här småbarnsmamman ska maxa dessa dagar och med Nadja som resesällskap vet jag att det är precis så det kommer att bli.

Hade diskussionen med en kompis för ett tag sedan om att ha en hobby vilket vi lite frustrerat kom fram till båda två att vi inte hade. Eller vad är det egentligen att ha en hobby? Kanske blir jag klokare på det under året när jag verkligen kommer satsa på mig själv. Min man är duktig på att skriva ner sina mål och det är något som jag tänkte ta efter och att berätta om dem för honom. När man lever tillsammans tror jag att det är viktigt att den andra vet om dem så att han eller hon kan hjälpa att peppa och lyfta den andra till att nå sina drömmar. Ibland vet jag bara inte riktigt själv vad jag riktigt drömmer om vilket jag ibland känner en stress över.

Älskar hästar och att rida. Tyvärr satte min allergi stop för min hobby för många år sedan, är så sugen att börja rida igen!

Nyårslöften brukar många gånger handla om träning och inte helt ovanligt att gå ner några kilon. Jag har helt utan någon medveten ansträngning tappat sex kilo från vad jag brukar väga. Lite chockerande stod vågen på 60 kg här hemma hos pappa och inte 66 kg som den i stort sett alltid gjort innan jag blev gravid. När jag höll på att rensa inför vår flytt hittade jag en drös av gamla dagböcker. Jag upptäckte att det var väldigt mycket viktfokus i dem särskilt runt högstadiet. Det är tyvärr inte ovanligt att det ser ut så hos kanske främst tjejer i tonåren men jag blev så ledsen när jag läste det. Blev också ofrivilligt påmind om det när vi efter jul var på en möbelbutik i Skellefteå och jag såg en kille som heter Markus, han var någon form av vikarie eller fritidspedagog när jag gick i mellanstadiet. I årskurs sex hade vi som tradition på min skolan att sexorna skulle klä ut sig en dag. Jag och min kompisar var Spice Girls och jag var Sporty Spice. Min storasyster hade nämligen en exakt likadan Adidasdress som Melanie C bar i Wannabe video och jag var så lycklig. Markus frågade vem jag föreställde och när jag stolt sa Sporty Spice sa han ”Brukar inte hon vara smalare?”. Den kommentaren satte sig så hårt där och då och kom att påverka mig väldigt mycket. När jag såg Marcus för någon vecka sedan såg jag att han gick med en tjej som säkert var hans dotter och såg ut att vara ungefär i den ålder jag var då. Ber till gudarna att han förhoppningsvis mognat efter vägen.

Det blev ett stickspår men det jag tänkte komma till är att jag är så stolt över min kropp, som gett Elton liv och gett honom möjlighet att växa. Så imponerad över hur kvinnans kropp fungerar! I år är målet att ge min kropp den kärlek den förtjänar och bygga upp styrkan i den igen. Längtar så efter att köpa nytt träningskort när jag är tillbaka i Stockholm inte med någon träningshets utan för att jag vill och för att jag längtar. Jag har fått en ny respekten för min kropp och nu vill jag ge tillbaka till den. Önskar att jag hade varit snällare med och mot min kropp som ung. 

Hoppas att ni vill hänga med på min resa under året och gå med i Team Ida!

2 Kommentarer
  • Anette BA
    januari 20, 2019

    Gumman, jag är redan med i team Ida – dock lite så där i den yttre ringen runt dig.
    Jag hoppas att du kan komma att lyssna mer på dig själv och dina kloka tankar om ditt eget mående – för det är ju så att om inte du orkar att se till dig själv… vem ska då göra det?
    Så jag står här och klappar händerna, som bildligt får vara mitt sätt att puscha fram dig under kommande år, som kommer att bli ditt år För orkar du ta hand om dig själv så orkar du allt sedan…. Hejja, hejja Ida

    • Ida
      januari 22, 2019

      Åh älskade du så fint skrivet och det känns tryggt att ha dig i hejarklacken <3 Puss!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *