Utflyktstips!

Under den här coronatiden har vi mest hållit oss i vårt bostadsområde så idag var det väldigt skönt att åka iväg på en utflykt. Det var nog minst lika viktigt för oss vuxna att få se något annat och det är så roligt när man lyckas hitta en ny höjdarplats. Nu ska jag inte ta åt mig någon som helst cred att vi hamnade just här idag utan det är fördelen men att ens vänner numera är lite utspridda över Stockholm att man hittar nya guldkorn. Åh, minns nu tillbaka på hur norrlandsligan som vi kallar oss bodde synkat efter 4:ans busslinje – Gärdet, Stadion och Vasastan. Men det var på den tiden då barn knappt fanns på kartan och alla utom jag levde singelliv. Min vän Nadja brukade kalla mig för upptagen singel för jag bangade aldrig en utekväll haha.

Fick så många DMs efter min Story på Instagram från andra småbarnsföräldrar som undrade vart riktigt vi hade hamnat och svaret är Upplands Väsby, ett stenkast från centrum precis bredvid badhuset, och heter Barnens Wäsby Verkstäder.

Kan vi inte passa på att tipsa varandra om grymma utflyktsplatser vare sig vi har kids eller ej, bor i Stockholm eller en annan stad? Tipsa tips tips!

En dag som inte går till historien

Vissa dagar är dagar att minnas och vissa dagar känner man bara det omvända för och just en sådan dag var det idag. Elton har varit snorig så han har varit hemma från förskolan och Jakob har också varit krasslig. Jakon tog ett coronatest tidigare i veckan som var negativt så det var skönt att veta att det inte var det utan en ”vanlig mansförkylning” även om jag faktiskt tyckt rätt synd om honom. Det har inte varit optimalt att jobba hemma men det har ändå varit ok, det blir lite att ta igen i helgen men så får det vara.

Idag började morgonen med att jag fick en ny blödning och ringde till BB Stockholm. De tyckte att jag skulle avvakta och se om blödningarna fortsatte men de verkade först att avta. Jag och Elton gick sedan iväg till bilen för jag skulle åka och hämta en lampa som jag hittat på Blocket men när vi äntligen hade satt oss i bilen och jag sms:ade tjejen som skulle sälja lampan att vi var på väg ville hon ha mer betalt för den. Så fruktansvärt irriterade och Elton som var så laddad att åka bil trodde först att han hade gått för sakta till bilen, åh älskade unge.Vi satt kvar i bilen en stund så att Elton fick leka att han var ute och körde, han älskar den leken, och sedan kom det till hans lycka både en lastbil och en grävmaskin som skulle laga en vattenläcka. Elton som var klädd i sin brandmannaoutfit var så lycklig där han stod på första parkett.När vi väl kom hem och jag skulle gå på toaletten så hade det kommit en större blödning så efter att ha ringt och rådfrågat på BB Stockholm igen var det bara att bege sig iväg på nytt. Jag var inte ensam om att besök dem idag och det tog en väldans tid innan jag kunde åka hem igen. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om det var något som hade varit fel och jag inte hade åkt in så det är bara att acceptera att det kan få bli några svängar dit på slutet. Under tiden som jag väntade hann jag både jobba undan en del från mailen på mobil och somnade även när de skulle kolla hjärtljuden.Vägen hem tog en himla tid efter att jag försökte hitta infarten till Donken vid Rissne, de bygger om, och körde helt fel och hamnade först på villovägar i Hallonbergen och sedan körde fel i Duvbo. Det här blev min räddning när jag var nära bristningsgränsen, hallå hormonkaos just nu!

Vi kör en ny dag imorgon!

Besök hos barnmorskan, tid på förlossningen och teorin om könet

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus

Visst är det konstigt att man, i alla fall jag, har en nästintill helt oplanerad kalender under pandemin samtidigt som tiden bara rusar förbi. Skyller på tidsbristen och energibristen för den delen att jag har varit dålig på att kika in här igen. Det här med att vakna till liv igen efter nattningen, ahh hur gör ni andra? Jag går runt som en zombie efteråt och får inget vettigt gjort, trycker några mjukmackor (livets bästa) och somnar framför tv:n då jag ”bara ska vila ögonen”. Ja ja idag nattar Jakob och jag saknar verkligen bloggen när jag inte skriver men det är liksom samma känsla som när man har varit alltför dålig på att pallra sig iväg till gymmet för att lyfta vikter- det tar liksom emot men man ångrar det aldrig efteråt och tänker att det här ska jag göra varje dag.

Okej vi kastar oss in i den här veckan. Jag jobbar mestadels hemifrån men den här veckan har jag två dagar som jag kommer vara på plats fysiskt på jobbet. Har ju insett att jag måste börja tömma mitt rum, inte så kul för M som kommer husera där under min föräldraledighet att ha halva mitt bohag på plats. Undra om hon kommer ta ner skidorna som jag har på väggen eller om jag kanske själv borde ha tagit ned dem nu när det faktiskt äntligen är snö i Stockholm? Hittade skidorna bakom dörren en dag, inte det vanligaste att hitta kanske på en arbetsplats, och för att symbolisera mitt norrländska ursprung borrades de upp på väggen. Kanske är det de skidor som ska upp ovanför vår soffa här hemma? Vi kommer aldrig framåt i den frågan. S(k)idospår.

Det jag skulle komma till var att jag hade tid hos min barnmorska idag. Min älskade Kerstin som jag även gick till under förra graviditeten har nu gått i pension så jag fick träffa min nya barnmorska för första gången idag. Jag tycker faktiskt inte att det spelar så stor roll att byta nu, jag känner mig allmänt rätt chill inför den här graviditeten. Eftersom vi inte hade träffats förut så fick jag dra lite historia, hur det känts under den här graviditeten, tankar inför amning och allt som kommer. Sedan var det dags för blodprov för att kolla sockret, såg kanon ut, och blodtrycken var lika lågt som alltid. Barnmorskan tog även fram den radioliknande hjärtljudsapparaten och det är alltid så mysigt att få lyssna på hjärtat. Vi har ju inte tagit redan på könet och undra om teorin stämmer det där med låga och höga hjärtljud och vilket kön det blir. Hjärtradion som jag kallar den visade på 145, borde väl enligt teorin vara en tjej då men min förra barnmorska Kerstin sa att det där var en myt. Jag tror ju faktiskt själv att det är en tjej så vem vet.

Trapporna på vägen hem från barnmorskan hånade mig idag, så tungt!

Imorgon fortsätter temat bebiskoll då jag har en tid på förlossningen. Jag blev så förvånad när de ringde dagen efter min kontroll på KS, där de kollat livmodertappen två gånger, för en uppföljning även hos dem. Jag måste säga att jag är väldigt imponerad över alla kontroller jag blir kallad på. På BB Stockholm, där jag är inskriven, skulle vi även prata om den kommande förlossningen (gjorde man det inför den första?) så det ska bli kul. Jag har knappt ägnat en minut åt själva förlossningen men borde nog ta och göra det. Har pinsamt nog fortfarande kvar boken ”Föda utan rädsla” här hemma, sorry Stina för att jag har glömt lämna tillbaka den! Kanske bra att friska upp minnet lite. Tänker att jag kommer skriva ett inlägg snart om mina tankar inför förlossningen, vad kommer jag inte packa med i BB väskan den här gången (läs tre morgonrockar var nog minst två för mycket…), vad vill jag ska vara annorlunda osv. Skulle det vara kul att läsa?

Nu är det nog bäst att avrunda, det farliga med mig är när jag väl sätter mig ner för att skriva finns det liksom inget slut. Nu ska jag nog avsluta kvällen med en ansiktsmask och ett avsnitt Antikrundan eller något sådant. Veckan bästa är när det släpps ett nytt avsnitt Tunna blå linjen på SVT play. Så mycket känslor kring den serien. Kram