Att välja förskola, hitta tid för träning och när det som inte får hända händer

5Kommentarer

Känner mig rätt slut i huvudet här där jag sitter i soffan. Jakob försöker natta Elton som verkar vara mycket mer sugen på att vara vaken och leka än att vila sitt busiga jag. Ljudet av ett barn som inte vill sova, inte särskilt avkopplande kan jag lova för er som inte upplevt den gälla tonen. I eftermiddags var jag och Jakob och besökte en förskola som vi sedan tidigare angett som ett av våra fem alternativ till Elton. Den kändes dock inte alls så bra som vi hoppats på och jag får lite ont i magen vid tanken på allt det här med valet av förskola till Elton.

Känner att jag borde gjort som jag tänkt att hinna besöka alla förskolor innan vi gjorde valen men vart tog tiden vägen? Tiden fanns väl där men prioriterades annorlunda, kändes långt bort när Elton var liten och ja nu sitter jag här med lite dåligt samvete. Utomhusmiljön hade jag sett hos den här förskolan och enligt alla enkäter jag läst såg det bra ut men aj så slitet det var och förskolechefen lämnade ingen bra känsla hos varken mig eller Jakob. Har två stora favoriter när det kommer till val av förskola men tyvärr så finns det fler som tänker som oss, tur är i alla fall att man kan stå kvar i kön till dem även om man inte får dem som plats i augusti.

Apropå det här med tid och att prioritera. Min träning, helt obefintlig just nu. Jag är så trött på kvällarna efter att Elton somnat och man får tid för sig själv. Det spelar egentligen ingen roll om det är Jakob som nattar som nu, mina ögon skulle kunna falla ihop vilken sekund som helst. Efter min månad med Mama bootcamp har inte min kropp fått svettas alls och inte har den utsatts för några tunga lyft, om man inte räknar med vår tungpalt här hemma. Vill, borde, ska prioritera min träning men inte idag kanske imorgon. Vi har ett gym i vår förening men jag glömmer hela tiden att betala in avgiften så att jag får tillgång till lokalen, men nu lovar jag mig själv att göra det direkt när det här inlägget är klart.

När vi ändå är inne på det dåliga samvetet så får jag väl lov att berätta om vad som hände imorse. Gissar att jag, eller vi, inte är de första som har varit oroliga för att vårt barn ska trilla ur sängen och idag hände det Elton. Imorse steg jag upp extra tidigt för att hinna tvätta håret innan Jakob skulle gå till jobbet. Jag sa till Jakob att jag skulle gå upp och lade en av våra stora ”hotellkuddar” på min sida så att Elton inte skulle trilla ner. På något sätt så lyckades Elton klättra över Jakob utan att han vaknade och föll ner från den stora kontinentalsängen. Vrålet när Elton föll till golvet och paniken i både mina och Jakobs ögon. Jag var ändå så tacksam att han skrek och grät, jag hade spontant blivit så mycket mer rädd om han hade varit tyst och svimmat av. Förutom att Elton varit röd i pannan idag så har vi inte sett någon skillnad i hans mående.

Det knyter sig i magen när jag tänker på vad som hände och vad som kunde ha hänt med honom. Usch vill inte få upp de bilderna i huvudet något mer. Vill på ett sätt inte berätta att det hände för jag får så galet dåligt samvete men jag tänker att det nog hänt någon av er med så vi kanske kan trösta varandra lite och säga att vi är bra föräldrar ändå. Elton sover mestadels i sin säng nu men får komma över på natten, inser nu att vi nog får sluta med det och försöka natta om honom i sin egen säng.

Nu ska jag och mitt dåliga samvete dricka en kopp te och se det senaste avsnittet av Gifta vid första ögonkastet och tänka att det blir en dag imorgon med som Mårran skulle säga. Tack för att jag fick skriva av mig och för att ni orkade läsa.

5 Kommentarer
  • E
    april 2, 2019

    Been there too! Det går oftast bra då de är så mjuka i kroppen jag tror du skulle märkt ngt under dagen om han tagit skada . Törs knappt skriva det men det drar i navelsträngen hela livet och när de är tre år eller fjorton eller…. så vet de vilka knappar för dåligt samvete de skall trycka på så det är bara o njuta o go with the flow och vara den bästa mamman man kan. Kram o godnatt min fina cybervän!

  • Therése
    april 2, 2019

    Been there Done that! (Berättade jag det när vi sågs Kanske?) Isak har ramlat ur sängen två gånger… en gång när jag på riktigt inte trodde han kunde typ rulla. Skulle göra en ersättning från andra sidan av sängen och tjong hade ungen åkt ner mellan sängen och väggen…. tur i oturen att ngt tog emot lite i fallet. Och natten därpå hände samma sak för Ludde. Well, vi är mänskliga och nu bygger vi berg av soffkuddar i sängen på nätterna… herregud alltså.

    Men du, var inte så hård mot dig själv. Visst träning ger energi, men för det första promenerar du massor = massa vardagsmotion och för det andra så kanske din kropp behöver mer vila nu. Gör något litet hemma istället och var snäll mot dig. Tips är yoga with Adriene på YouTube som har 30-dagars ”camps”, sjukt skönt för kroppen och lagom när man kanske inte orkar ett superhårt styrkepass, eller de pass Alex lägger upp på Insta, perfekt framför tv:n.
    Viktigast av allt, var inte så hård nog dig själv.

  • Lena
    april 2, 2019

    Älskade syster! ❤️❤️❤️

  • Sofia
    april 3, 2019

    Va inte så hård mot sig själv Ida! Det kan hända vem som helst och sanningen är att alla barn kommer förr eller senare skada sig på ett eller annat sätt. Som förälder skyddar vi våra barn så gott vi kan ❤️. Stor kram!!!

  • Lotta
    april 6, 2019

    Du är inte ensam, Saga ramlade ner för vår höga säng när hon just hade börjat kunna vända sig. Hon var alltså bara en liten plutt då, och jag fick megapaniken. Men hon överlevde, och verkar inte ha tagit nån större skada….vad vi kan se än så länge i alla fall 😀 Men visst är det galet läskigt! Nu har vi en bred pall längst ner vid fotändan så hon kan klättra upp och ner i sängen som hon vill. Hur bra som helst!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *