18 månaderskontroll och vad som gjorde mig riktigt förbannad

0

Nu är det verkligen full fart i livet! Två som jobbar heltid och en liten kille som röjer på förskolan under dagarna. Det är ett pusslande måste jag säga men jag tycker ändå att vi har fått ihop det rätt bra de här veckorna. Tiden innan och efter förskolan är det verkligen 100% fokus och även om vi inte får spendera lika mycket tid med Elton som innan så blir det kvalitet på ett annat sätt vilket ändå värmer. Igår var det dags för Eltons 18 månaderskontroll så jag passade på att vara ledig med honom hela dagen. Under dagen hände det en sak som gjorde mig så fruktansvärt arg men vi börjar med det som så många frågat om, hur går 18 månaders kontrollen till?

När Elton var liten kändes det som att vi var på BVC mer eller mindre dagligen, och så var det faktiskt när han inte gick upp i vikt när han var alldeles nykläckt. Med tiden blev besöken alltmer glesa eftersom kontrollerna blir färre ju större de blir men igår var det, äntligen, dags för Eltons 18 månaderskontroll. Jag tycker väldigt mycket om vår kontaktperson Margareta på BVC så det var så kul att hon fick träffa Elton. Det var Margareta som skrev remisserna kring Eltons tungband när alla läkare som tidigare hade tittat på honom vidhöll att det inte fanns något behov av att klippa tungbandet. Tur att Margareta stod på sig så att vi tillslut fick komma till en specialist, minns ni vår resa annars kan ni läsa om den HÄR.På gårdagens kontroll var det den klassiska vägningen, mätningen av längden och huvudomfånget. Efter att det var klart så tog Margareta fram en liten leksakslåda och till Eltons stora förtjusning innehöll den för honom fyra nya bilar. Elton var totalt ointresserad av klossarna som hon sedan ville att han skulle stapla på varandra. Om Elton hade fått klossarna innan bilarna hade han kanske kunnat stapla klossarna på varandra men han är faktiskt rätt ointresserad av det. Elton är oftast mycket mer intresserad av att se mamma bygga så att han själv kan få välta tornen som byggs. Eltons eget rekord är ett torn med sju klossar men som sagt, Elton är lite mer som en Fraggel och jag mer som en Doser för er som minns det barnprogrammet.

Margareta frågade sedan Elton vart mage, öron, näsa, mun och ögon var och han hade alla rätt och jag var stolt. Snacksalig var han också och de runt åtta ord som de helst vill att man som barn ska kunna säga slog han också med hästlängder. Elton är nog snarare inne på 30-40 ord, favoritordet just nu är ”ramla” då han gärna lägger sig ner och låtsas ramla. Då ska man gå dit och fråga ”oj ramlade du” och då skrattar han hysteriskt. Sedan togs kritorna fram och Margareta ville att Elton skulle rita. Elton drog några snabba symboliska streck och sa sedan ”brum brum” och återgick till sina bilar.  Efter kontrollen så lekte vi i lekparken och Elton hittade en bil i plåt som någon hade glömt och hans lycka var stor när han fick leka med den. Efter lunchen så somnade Elton i vagnen när vi gick ut på promenad och det är nu som jag blev riktigt arg. Elton hade varit vaken sedan klockan 06 och jag försöker verkligen att undvika mobilsurf när jag är med honom. När Elton somnade i vagnen, ungefär sju timmar efter att han stigit upp, så satte jag mig på en parkbänk. Jag behövde få iväg ett jobbmail och har haft så problem med min jobblur. Satt med båda mobilerna i handen och försökte få ihop livet när en äldre man med stavar närmade sig. Jag började flytta in mot sidan av bänken för jag trodde att han ville sitta men nej han ville gärna föreläsa för mig hur jag skulle leva mitt liv. Hans första ord var något i stil med ”Men snälla människa vad håller du på med…” sedan fortsatte det. Mannen tyckte att det var fruktansvärt hur jag kunde sitta där med mobiltelefonerna när jag hade ett barn och predikade vidare om dagens föräldrar.

Då tände jag till. Jag är mamma. Jag har varit hemma med min son i nästan 18 månader. Jag hade igår tagit ledigt för att få spendera mer tid med min son. Jag hade väntat tills Eltons skulle sova för att försöka få ihop en jobbsak som jag behövde ordna. Jag hade gett Elton allt fokus från att han slog upp ögonen på morgonen tills att han somnade. Den här mannen hade inget att hämta hos mig och efter att ha skällt ut honom efter noter så förklarade jag tydligt för honom att det bara var att gå vidare då jag inte hade något som helst intresse av att lyssna vidare på hans snack.

Försökte hitta lugnet igen vid Lillsjön men kokade inombords av ilska

Att bli dömd av den här okända mannen som verkade veta allt om mitt liv och om hur det är att vara förälder idag gjorde mig så fruktansvärt arg. Döm aldrig en person du inte känner, aldrig. Förutfattade meningar kan även jag ha och det finns inget så lärorikt som att bli överbevisad men kom inte och predika om och för en person du inte känner. Amen.

En felaktig romantiserande bild av VAB

0

Elton är fortsatt sjuk, febern kom tillbaka under eftermiddagen efter att ha tagit en paus. Vår lille kille hostar och snorar dessutom som aldrig förr och är allmänt putt. Vi kallade honom för koalan imorse för det enda han vill är att hänga som en koala på mig och hålla hårt runt halsen. Så fort jag sätter ner honom gallskriker han och han är varken intresserad av att äta eller dricka, inte ens D-dropparna har jag lyckats få i honom.

När Elton var feberfri en stund igår gick vi ut för att få luft på vår baksida. Energin varade inte länge…

Vi kör som ni vet skärmfritt här hemma men efter att precis ingenting har funkat idag så fick Elton se lite Nicke Nyfiken medan jag lurade i honom lite gröt. Allt annat som har kommit i Eltons väg har han slängt ner på golvet och när inte ens melon lockar då är det tufft. Jag själv börjar också känna mig rätt färdig och är varm om pannan så jag tänkte passa på att vila jag med nu när Elton slagit igen ögonen för en stund.

Från att Elton brukar sova en gång per dag så sov han tre gånger igår, ett stort tecken på att liten är sjuk.

När jag har hört andra som vabbar har jag haft en väldigt romantiserande bild om mys i soffan med bok och filt, kramar och när de blir större lite Astrid Lindgren och popcorn. Nu är vi inne i ett stadium då snoret rinner, Elton hostar mig i ansiktet, skriker så fort han blir nedsatt på marken och vägrar allt. Han är ju både för liten för Astrid Lindgren och popcorn så den romantiserande bilden slår kanske in om sju år eller så… tills dess….

Krupp

0

Alltså ibland undrar man vart man ska börja. Den här helgen blev verkligen inte alls som den var tänkt eller önskad att den skulle bli men som med det mesta så tog vi oss igenom den med. Elton fick feber från ingenstans i fredags och sedan fortsatte motgångarna. Han började låta ansträngd i andningen under natten till lördag men det lät ändå mest så där rossligt som det kan göra när man är sjuk och att han hostade. När jag var och tränade på lördagsmorgonen hade det blivit väldigt mycket sämre och Elton fick kämpa för att få till andningen. Jakob packade in Elton i bilen och åkte till akuten där de konstaterade att han hade fått krupp. Man brukar ju säga ”åh jag får krupp” men jag hade uppenbarligen inte förstått vad krupp var. 

Förut sa man ”falsk krupp” men nuförtiden säger man helt enkelt krupp. Kopierade från 1177 där de skriver ”Besvären vid krupp beror på att området nedanför stämbanden har blivit svullet. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Därför kommer ofta kruppbesvären på kvällen när barnet ska sova eller har sovit en stund. Besvären startar ofta direkt med skällande hosta och att andningen blir väsande och ansträngd. När barnet kommer upp i sittande eller stående ställning brukar besvären minska.”

Kruppen kan vara olika avancerade och på 1177 står vidare ”Vid svårare besvär med ökande andnöd ser det ansträngt och jobbigt ut när barnet andas. Andningen blir snabbare och hjärtat slår fortare. Huden mellan revbenen och kring nyckelbenen kan dras inåt när barnet andas in. Vid mycket svåra besvär kan barnets läppar och fingrar blir blåfärgade. Det är ett tecken på syrebrist. Barnet blir då också mycket trött och orkeslös. Allmän blekhet och svaghet hos barnet är också allvarliga tecken”. Så otroligt läskigt! I Eltons fall så lät hans andning otroligt ansträngd men han fick aldrig så att han blev blåfärgad men Jakob såg en stor skillnad mot natten och hur han var när jag var på träningen. Det blev snabbt sämre både med andningen och med hostan. Han verkade också själv bli rädd när han inte fick tillräckligt med luft vilken såklart är förståeligt.

På akuten fick han andas in en ånga och fick även kortison insprutat i munnen för att minsak svullnaden vid stämbanden och luftrören. De lyssnade på lungorna och verkar ha uteslutet astma men vi har fått remiss vidare för att se så att det inte är något sådant och för att se om han kan få någon medicin. Det är tydligen vanligt att det händer igen och drabbar tydligen killar oftare än tjejer.

Vi fick tipsen om att försöka få i honom frisk luft så vi har suttit ute på balkongen ihop, sovit med öppet fönster och ställt oss vid fönstret när hostan varit som värst under nätterna. Det har inte blivit många timmars sammanhållen sömn för någon av oss så idag var det så lyxigt att hänga på Sturebadet. Men mer om det imorgon! Hade även lovat i kommentarsfältet att skriva ett inlägg om vårt golv och lägga ut länkar men det kom av sig i kaoset, gissar att ni har förståelse. Imorgon blir det VAB nu blir det sova, hoppas att ni har haft en lite lugnare helg.

Hur ska man få ihop livet och helgen som gått

2Kommentarer

Veckan har verkligen gått i ett och jag skulle behöva en söndag till för att känna att helgen varit tillräcklig. Jag har velat vara i nuet varje stund med Elton nu när jobb och förskola är igång så bloggen blev tyvärr lidande i veckan. Det här med att börja jobba och se varandra så lite, det gör faktiskt ont i hjärtat. 

Även nästa vecka så blir tiderna 9-15 för Elton vilket innebär att jag varken kommer hinna lämna eller hämta förrän i slutet av veckan. Jakob får ihop sitt schema men inte jag just ju. Har en middag inbokad på tisdag men inser att om jag går på middagen så hinner jag inte träffa Elton på hela dagen, känns faktiskt väldigt jobbigt. Undrar om man bara vänjer sig att det kommer behöva  vara så ibland, försöker trösta mig med att hela den här att vara ifrån varandra biten och att få ihop ”hämta och lämna” pusslet är nytt för oss. Det är verkligen sådan enorm omställning att se Elton så lite som jag gjort i veckan. Förutom den planerade tiden ifrån varandra har det blivit övertid och alldeles för lite sömn, tror jag har haft huvudvärk varje dag under veckan. Suck. 

Helgen har i allafall varit så mysig och sensommarvädret fortsatte att hålla i sig så bad och utomhuslek har stått på agendan. Både jag och Jakob har hunnit träna, min träningsvärk just nu är inte nådig, vi har gått på teater och träffat vänner ihop och idag mötte jag upp några vänner från Trollhättan som var på besök i stan. 

Min fina vän Helena! Önskar så att vi bodde närmare varandra men när vi ses känns det som att man aldrig varit ifrån varandra. Jag passade på att inviga mina nya sandaler från Wera som jag fyndade på rean. Tur att jag köpte dem för en spottstyver för den smala remmen mot tårna gjorde så ont eftersom den är så smal. Får bli ännu ett par ”när jag bara ska sitta på en barstolsko” eller ”när jag bara åker taxiskor”. Problemet är att jag åker alldeles för lite taxi och sällan sitter stilla mer än 5 minuter. Ja ja…

Under veckan hoppas jag att vi hinner tömma gästrummet på nytt från saker som tillfälligtvis har behövt flytta in där och hitta en taklampa som vi kan vara överens om. Temat i gästrummet är skog så vi letar efter något i trä men som ändå ska kännas modernt… Har ni tips så hojta! Det är Jakob som kom på idéen om temat skog med tanke på mitt norrländska ursprung och att jag skulle ”känna mig som hemma”. Om jag skulle känna mig riktigt hemma skulle jag nog bara klätt rummet i guld men Jakob är så gullig i sina visioner om rummet så jag tänker att det är bäst att låta honom bestämma därinne… nästan helt i allafall.

Första dagen på förskolan

2Kommentarer

Undra om jag någonsin kommer få skriva ”Först dagen på gymnasiet” i bloggen, ha ha men då är bloggen kanske ett minne blott vem vet! Hur som helst nu ska vi inte gå händelserna i förväg utan njuta av att vara här och nu och nu betyder första dagen på förskolan. Det kändes tungt att gå till jobbet imorse dels för att det var just första dagen på förskolan, ingen som missat det nu ha ha, och Elton ville inte släppa taget om mig. Mitt hjärta gick sönder när Elton kramade om mig så hårt så hårt och sa mamma om och om igen. Det hördes ända ut i trapphuset när jag väl kommit ur Eltons grepp och sprungit iväg mot tåget. Tåget missade jag, satte mig med svett på ryggen på en bänk som visade sig vara blöt av dagg… Inte bara ryggen som var blöt, så var min måndagsmorgon.

Efter regn kommer solsken säger man och gissa om det stämde idag. Elton verkar ha älskat att hänga på förskolan. Jakob skickade så fina bilder och filmer på honom när han lekte och jag blev tårögd. Blödig borde bli mitt andranamn, inte ett öga torrt sedan jag började jobba. Måste lägga band på mig själv för att inte springa runt och visa bilder för alla på jobbet, tänk att jag blev en sådan mamma ändå. Elton somnade förresten på sovstunden och sov nästan 1,5 timme fast många andra barn hade vrålat och inte alls varit lika sugna på att sova. Härligt med en så bra första dag, tror att förskolan verkligen kommer vara Eltons grej!

När jag kom hem stod middagen på bordet och sedan väntade kvällsdopp och bus på stranden. Elton som i början av sommaren var lite skeptisk till att bada har numera precis som sin mamma mer och mer börjat lika en sprattlande abborre. Lyxen att kunna avsluta kvällen med ett dopp och gå upp i bara handduken, så glad att kunna ge Elton den lyxen fast vi bor i stan. Efter att Elton hade duschat och ätit sin kvällsgröt slocknade han på två sekunder. Känns som att hela gänget går på inskolning just nu!

Fick sådan klump i magen idag när jag såg på nyheterna om vad som hänt i Malmö. Så fruktansvärt kallblodigt. Allt där barn far illa, det berör på ett annat sätt när man själv blivit förälder. Kände sådan tacksamhet när jag fick pussa och krama Elton godnatt ikväll. Ta hand om varandra <3.

Back to work

8Kommentarer

Imorse stod klockan redo att slå 05:45 men jag vakade flera gånger under natten och vid 05:30 tyckte jag att var lika bra att stiga upp. Innan jag slängde ner benen från sängen låg jag och bara tittade på Elton som smålog i sömnen, finns inget bättre sätt att vakna på än så. Elton som har kommit in ett sovmorgonsmode låg tätt intill Jakob och sov som en stock så det blev frukost på egen hand och möjlighet att göra mig klar i lugn och ro. 

Känslan imorse var som när man skulle börja en ny del av skolan, ni vet låg-, mellan- och högstadiet för att sedan traska vidare till gymnasiet och i mitt fall högskola och universitet. Alltid samma känsla, ett härligt pirr men också lite nervös. Det enda som jag inte gjort nu är köpa nytt bänkpapper, åh hade ju varit lite humor för finns det något som känns mer nystart än bänkpapper? Frågan är om bänkpapper fortfarande finns? Elton kommer tro att hans mamma var född på stenåldern och jag börjar prata bänkpapper med honom och hans kompisar framöver. Undra om han kommer tycka att jag är en sådan där pinsam förälder? Sidospår.

Efter att jag hade lockat håret och ätit frukost klev jag i min silvriga mundering, var som en silvrig diskokula från topp till tå. Det var en riktigt fuktig luft ute när jag klev ut genom dörren så redan efter ett par steg var håret spikrakt igen, ovärd tidsprioritering att locka håret alltså.  

Jag tänker fortsätta att lämna mitt jobb åt sidan i bloggen men tänkte i alla fall säga att det kändes både så kul och så konstigt att vara tillbaka. Fixat med praktiska saker som telefon, mail och alla dessa lösenord som jag glömt bort sedan jag och discokulan sa tack för oss i mars 2018. Saknaden efter Elton i slutet av dagen var så stor och jag mer eller mindre sprang hem från tunnelbanan. Jakob hade klippt Eltons hår idag så han såg så mycket större ut där han lekte på vardagsrumsgolvet när jag kom hem. Älskade Elton, måste erkänna att det kom några tårar när jag kom hem, trodde inte att jag skulle vara så blödig men det är jag.

Efter middagen så gick vi ner till bryggan i badrockar och badade. Är så tacksam för så mycket och känslan av lycka slog mig verkligen där vår lilla familj stod tillsammans ikväll. Hoppas att ni alla har haft en fin start på veckan.

Förberedelser inför förskolan

4Kommentarer

Kan ni förstå att Elton ska börja förskolan? Jag har själv svårt att förstå det, vart tog tiden vägen?! Har lika svårt att förstå att jag har varit hemma från jobbet i nästan ett och ett halvt år, känns mer som sex månader på sin höjd. Att Elton börjar förskolan blir något nytt för oss alla eftersom Elton är vårt första barn och med det kommer nya rutiner som att ”hämta och lämna”. 

Jag som är så van att spendera all tid med Elton kommer nog få en saknadångest när jobbet och förskolan sätter igång. Tänk att bara hinna träffa honom runt två timmar innan han ska gå och sova. Jag jobbar lite olika arbetstider så förhoppningsvis kommer vi att kunna njuta lite mitt i veckan tillsammans lite nu och då.

Inför förskolestarten har vi beställt lappar med namn och telefonnummer som vi ska sätta på hans kläder, förstått att det mer eller mindre är ett måste. Vi försöker även att avvänja Elton från att ta nappen och nu har han den oftast bara till natten när det är läggning. Får barn ha napp på dagarna på förskolan? Ser framför mig hur de går och tar varandras nappar, inte konstigt att det blir mycket vab i så fall.

Elton har blivit så duktig på att äta själv även om det oftast slutar med matkaos på golvet…

Vi har laddat med regnkläder, nya skor då hans fötter växer för fullt så att han har ombyte och stövlar. Har kvar att köpa en ryggsäck men där har jag och Jakob lite olika tänk. Jakob vill köpa en ”Kånken” och jag något annat. Inget riktigt problem men det är iallafall något vi har kvar att köpa. Nu ska jag försöka få Elton att sova, hann skriva det här inlägget när han för en gångs skull satt och lekte själv och var nöjd över det. Plötsligt händer det!

En önskan om att vara själv

4Kommentarer

Nu hoppas jag att ni kommer ta det här inlägget på rätt sätt. Inser att jag är otroligt priviligerad som har världens finaste son i mitt liv och det är inte det som inlägget handlar om. Inlägget handlar om mig. Mig. Ida. Sedan jag blev mamma har det av naturliga själv blivit mycket mindre Ida, mycket mindre jag och mycket mer mamma. När Elton var liten och ammade så satt vi bokstavligt ihop 24 timmar om dygnet. Jag tror att Elton var runt fyra månader när jag bröt ihop en dag när jag pratade med min kompis Stina. Jag hade inte ens gått en promenad själv under dessa månader och var helt slut.

Ju äldre Elton blivit ju mer har jag kommit iväg. Jag har varit på en långweekend, sovit borta en natt förutom min och Nadjas tripp till Amsterdam och druckit drinkar på stan vid några tillfällen. Men jag kan sakna att bara zooma ut och bara vara. Inser också att det gått 16 månader sedan Elton föddes.

Att vara på semester i år är väldigt annorlunda mot andra år. Man får, såklart, sätta sina behov åt sidan och anpassa sig. Att vara på semester med Elton är helt fantastiskt på så många sätt och ibland känns det som att vi har haft en enda lång semester ihop jag och Elton. Nästa år så tänker jag att jag verkligen skulle vilja ha en semestervecka med några tjejkompisar eller åka iväg någonstans helt själv. Det knyter sig nästan i magen när jag säger det som att det låter som att jag inte vill vara mamma. Det handlar inte om det utan det handlar om att samla energi och få koppla av. När jag är med Elton kan jag inte koppla av, inte helt. Så min fråga till er andra som har barn, hur har ni gjort med er semester?

Har ni delat upp er ibland eller kört all in familjesemester? Gissar att det finns de som läser bloggen som har barn men som inte får eller kan spendera hela sin semester med dem och jag vill inte trampa någon på tårna utan bara få ventilera och säga att pjuh… det är intensivt nu och jag behöver få min egentid.När vi åker till Österlen så tänker jag boka en egen dag, kanske åker jag till Ystad saltsjöbad. Läsa en bok, själv. Som jag kan längta efter det. Lyssna på en podd utan stress. Ibland längtar jag bara efter att vara själv, en liten stund i alla fall. Kände att jag var tvungen att bolla hur jag kände med Jakob innan jag publicerade inlägget och det var så skönt för hans första reaktion var ”jag vill åka själv och kitesurfa!”. Men ja! Självklart! När vi pratat om vår semester hittills har vi kommit fram till att ingen av oss riktigt har kunnat koppla av helt så nu ska vi sätta oss ner och prata igenom vad som funkat och vad som inte funkat. Nu har vi två veckor ihop i Österlen och hoppas, … vi ska!, få till det så att båda känner att vi får egen tid att koppla av för som vi båda behöver det. Wish us luck!

Fästingar

11Kommentarer

Imorse i samband med att jag bytte Eltons blöja upptäckte jag en fästing på honom. Den satt på sidan av höften och hade bitit sig fast. Jag som är uppvuxen i norrland har inte behövt ägna så mycket tid och tankar åt fästingar men sedan jag flyttade till Stockholm har jag vaccinerat mig mot TBE. Vi har funderat på hur vi ska göra med vaccin för Elton och bollat frågan med en läkare. Vi landade i att avvakta tills nästa sommar men nu när det satt en fästing på Elton så kändes det så fel att han inte var vaccinerad. Elton ligger och sover i vagnen så jag tänkte grotta ner mig i ämnet men undvika familjeliv, ni som har barn förstår vad jag menar. Jag vill ändå veta hur ni andra resonerat, lämna gärna en kommentar och hjälp mig att få ordning på tankarna.

 

När tiden går lite för fort

0

Det kändes som igår när folk frågade hur gammal Elton var och man kunde svara nästan på sekunden hur länge han funnits hos oss. Nu blir man helt ställd ibland när man inser att han om någon dag blir hela 15 månader. Eltons favoritsysselsättning är att spela fotboll eller att leka med bilar, Elton är faktiskt riktigt bra på fotboll om man kan säga så om en 15 månaders buse. Hans sparkar är grymma och det är liksom inte någon form av slump i hur han spelar, känns lite som att han kommer säkra mammas och pappas pension en dag. 

Det är en häftig känsla att fundera på vem Elton kommer bli när han växer upp, vilka kommer blir hans karaktärsdrag och vad kommer han att jobba med. Kommer han att gå i våra fotspår eller välja en helt annan väg. Tänk när killen ska på sin första riktiga date, det kommer jag säkert inte få nys om när det är dags kom jag på ha ha. Åh älskade lilla tokstollen som växer så fort att vi inte hinner med men som vissa stunder på dagen blir lilla lilla bebisen igen och bara vill krypa upp i famnen en stund. Älskar honom så att jag nästan går i tu min älskade Elton Jakob Dino.