Rolf and Friends

0

Nu har syrran och hennes familj lämnat och istället har Jakobs familj anlänt. Vi kör alltså två veckor på Gotland, så skönt att slippa stressa och bara njuta i vår egen bebistakt. Igår passade jag och Anna på att köra en liten loppisturné men jag var ju också tvungen att visa henne en av mina gotlandsfavoriter nämligen butiken Rolf and Friends. När man kommer hit är det som att ett lugn lägger sig över en, en häftig känsla och väldigt många habegär att varna för!

rQB63qEUQ4WfDhfmLO135Q_thumb_3869

oU8DDwAKTBmmi9%sfmva4Q_thumb_386a

Katarina och Rolf är inte de enda som förälskat sig i platsen….

aCUSGCSQScyCTAjNHP4YmQ_thumb_3868

Ni som följer mig på Instagram såg en bild härifrån redan igår som jag hade tagit förra året. Lika vackert även detta år.

stZR%YTISXiDNAU7dnsaDg_thumb_3866

Den här sanslöst vackra soffan hade mer än gärna fått flytta hem till oss, lite för saftigt pris tyvärr men bland det vackraste jag sett. Visst är det häftigt hur vissa platser får en att vilja göra om allt hemma i en helt annan stil än vad man egentligen har. Igår kände jag bara att skulle vilja slänga ut all mässing och satsa på naturmaterial i gråa toner. Får se vad som händer i nästa lägenhet.8dhc5dT8SbeglDI0S4kFPg_thumb_3863

De här korgarna till exempel blev jag så sugen på. Kanske något att ha som förvaring till skötbordet då den korg som jag beställt var minst tio gånger större än vad jag föreställde mig… Nätshopping är inte alltid en lyckad affär. WyqSKusuQ6unlwmEK3OS6g_thumb_3862

DgJZzE8ASPyLi0F6MEJc+Q_thumb_3861

Hraoh2IgS1SJZHo7u5Mttg_thumb_3865

Hrz1QDcJRJCf0YLDgf2qAQ_thumb_385f

C62BwK2kTPG7cV%+WIDebA_thumb_3860

ERpK90SoSw252wkzzTmyVw_thumb_3864

I butiken finns även en verkstad att kika in i. Är man på Gotland blir man liksom nyförälskad i riktigt hantverk, keramik är en sådan sak som jag fallit pladask för på årets resa.

Förutom magisk inredning bjuder butiken på kläder, accessoarer och skor med en sanslös massa habegär även där. Jag hittade ett par sandaler som jag redan nu känner att jag kommer att bo under resten av sommaren. Ska fota dem under dagen så ni får se. Skrev ju innan att butiker som denna får en att helt vilja byta stil och bara köra på naturmaterial men vilken typ av sandaler tror ni att jag köpte? Silverskimrande så klart, det är svårt att lära gamla hundar att sitta sägs det.

Att bli mamma utan sin mamma

Marholmen

0

Under helgen som var spenderade vi ett dygn tillsammans med våra vänner Calle, Stina och deras sötnos Oliver på Marholmen utanför Norrtälje. Jag hade aldrig varit där innan och blev verkligen så förälskad i platsen! Vi hade med lätthet kunna spendera en hel vecka där men nu blev det ett fullspäckat dygn istället som inleddes med grillning och fotboll för att avslutas dagen efter med en heldag på stranden och efterföljande middag. 

CeFe6RCqcPN8lH0XxBQ_thumb_384a

Så glad att vi bytte bil, det här hade aldrig rymts i vår Lexus! Hur ska det gå när vi ska till Gotland i två veckor utan tvättmaskin?

QW+zkItBRP2orqAW0cip5A_thumb_3806

Väl framme var det gult och blått som gällde!

pdAUr+b1TteqHVu3zfYhuw_thumb_3849

36914211_10157392958552195_3862041696439107584_n

Men det räckte inte för en seger tyvärr…
AdfMteugTz++hLLKTVHuGQ_thumb_3804

vo9+cIljS367cowHLJN5TA_thumb_3803

Det var inte bara matchen som vi hade otur med utan även grillningen men det löste sig tillslut!
PHF40v0eTa2SRxx%oEIn7g_thumb_383b

Söndag var en riktig kanondag med sol och bad. Jag verkligen älskar att bada och jag är så glad att alla blödningar upphört efter operationen så att jag får bada igen. Sedan försökte vi även få till några fina bilder på mig och Elton. SElQ%dk8ReuhlKQmM4KSxA_thumb_3834

Inte alltid helt enkelt!

DfYMZuXoQ1maOBO21XhdqQ_thumb_3832

Vi hann med att hänga på två olika stränder och en liten ö med en stuga på. pcuGQWBoROi%xLFEgaYSPw_thumb_381d

UjCOSXk0QmyBGLh3qhrv9w_thumb_381a

hoisu7LXSeKasuy+2Cajtg_thumb_3822

Ett bättre ”dagen efter svall”! Hade alltså inte fixat håret här utan bara borstat ur gårdagens lockar. Ni är så gulliga och frågar ofta på Instagram om vilka hårprodukter som jag använder och jag vet att jag sagt det förut men det kommer en ”så här gör du” video. Ska bara få hjälp av min gulliga man först som har fullt upp med jobb just nu. Tänkte att jag kunde besvara lite frågor eller så som ”mellansnack” vad tror ni om det? Har ni frågor eller annat kul ni vill att jag ska berätta mellan lockarna så skriv en kommentar här!vYADYcJUQ7OIjKv9irKKbQ_thumb_381b

0PpunF4tRXyuATqp%EtM1w_thumb_382b

Så kul förresten för Oliver och Elton att hänga även om de kanske inte har världens utbyte av varandra ännu. Men oj vad Oliver var gullig med Elton. Smekte försiktigt hans händer och fötter, gissa om vi smälte!xCZk3%MoRGiWQD4poy8zaw_thumb_3813

WGpHFJJLQKqpGQBaFCTtQw_thumb_3844

gmamzvu%Quqru5%L0OFKbg_thumb_3846

Tack till den här pinglan för att du styrde upp helgen så himla bra! Älskar dig <3

Vaccination

0

Idag har mamma- och pappahjärtat satts på prov för idag har Elton vaccinerats. Elton har ju passerat tre månader nu och därför fått sitt så kallades ”tre månaders vaccin” vilket innebär en spruta i vardera lår mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib och pneumokocker. Det ingår i det som man kallar för det allmänna vaccinationsprogrammet vilket erbjuds alla barn. När vi satt i väntrummet hörde vi hur barn som höll på att vaccineras verkligen gallskrek i rummen bredvid vilket inte gjorde en lugnare direkt. Men om Elton fått tungbandet klippt utan bedövning så kände vi att det här skulle väl inte vara någon match! Det gick hur som helt så bra och även om Elton gallskrek vid sticken så gick smärtan snabbt över när han fick amma direkt efteråt. Det sägs att bröstmjöken även fungerar smärtlindrande utöver den trygghet och närhet som amningen ger. Häftigt! 

JiWUxlk6SUeXxWw1RNfZlg_thumb_3801

XBSiwixrR12COArnR5B4Uw_thumb_3802

 

Min förlossningsberättelse

4Kommentarer

Nu äntligen är det dags för mig att dela med mig av vår förlossning! Tiden har verkligen rusat förbi och det här är ett inlägg som jag inte har velat hasta fram så det har helt enkelt fått ta sitt lilla tag men här ska ni få läsa om hur det gick till när Larven som visade sig vara lille Elton kom till världen.

Vi tar det från början. Jag var beräknad den 21 mars och jag som var helt säker på att Larven skulle komma för tidigt gick minst sagt i väntans tider. När vi skulle gå och lägga oss den 25 mars och jag hade varit på toaletten kände jag att det småsipprade ”där nere” efter att jag var färdig. Antingen är det vattnet som börjat gå eller hade jag helt plötsligt fått inkontinensproblem minns jag att jag tänkte. Hade hoppats på att vattnet skulle gå som på film, ni vet när det bara säger splash men här insåg jag att det nog skulle bli lite mer blygsamt. När jag kom ut från badrummet sa jag till Jakob att han inte skulle få upp några förhoppningar men att det kunde vara vattnet som börjat gå. Vi kom fram till att försöka lägga oss och sova för att se om det skulle komma mer. Efter en liten stund kom en liten större mängd vatten och jag sa till Jakob att det kändes som att jag hade kissat på mig. När jag reste mig fortsatte det sippra men inte mer än så. Vi gick upp och tog en macka, jag hade inga värkar så vi förstod att det inte var någon panik att åka in. Efter nattfikat ringde jag till BB Stockholm för att se vad de tyckte att vi skulle göra och eftersom jag inte hade fått några värkar ännu sa de att vi skulle komma in på en koll klockan 8 på morgonen.

Jag vaknade efter att ha sovit ungefär i fyra timmar, vem kan sova när vattnet börjat gå liksom!? Hade ställt klocka på 6 för att jag ville hinna locka håret innan, om jag nu kunde få vara tjusig på BB ifall de skulle vilja ha kvar oss så kunde jag ju i alla fall försöka vara piffig. När vi skulle åka funderade vi på om vi skulle ta med BB väskan (väskorna…) och babyskyddet och vi kom fram till att det var lika bra även om vi var säkra på att bli hemskickade. Sedan slog det till från ingenstans, värkarna satte igång direkt när vi skulle börja åka. Och det var inga dåliga värkar, varannan minut från start!

SzEcX2UgSHa%MDXAU2TaFQ_thumb_37ecSkickade iväg ett sms till familjen och mina närmaste kollegor, äntligen var det dags! Vi tänkte aldrig ens på att ringa BB och förvarna att värkarna satt igång och att det nog snarare var till förlossningen vi skulle än till mottagningen. Jakob slog igång radion och jag minns att jag vrålade ”jag vill lyssna på Peter Andre” och eftersom man inte ska bråka med en kvinna som har värkar gjorde Jakob det. Vi hade gått på kursen ”att föda utan rädsla” och jag minns att de sa att man skulle använda sin basröst och andas djupt från magen eller hur de uttryckte  det. Så där satt jag, halverat låg, i framsätet i min fuskpäls och både lät och såg ut som en björn. Stackars stressade Jakob hann även med att få sig en avhyvling i bilen för att jag tyckte att han kört en konstig väg. Det var nog inte helt lätt att vara honom där och då.

8CFj4aWKQ36F1A41gLukaA_thumb_37eeNär vi kom fram till BB Stockholm, som ligger vid Danderyds sjukhus, släppte Jakob av mig på parkeringen för att sedan parkera bilen. Parkeringen ligger precis vid entrén till förlossningen så jag sa att det gick bra. Jag stod kanske 10 meter från entrén men jag minns att jag tänkte att jag kommer aldrig ta mig till entrédörren. Jag lutade mig mot en bil på parkeringen för att ta mig igenom värken som kom precis när jag klivit ur bilen och när jag hade gjort det tänkte jag att nu har jag ungefär 30 sekunder på att ta mig till entrén och det var med en någon diffus gångstil som jag stegade mot dörren. Då kom Jakob upp bakom mig när jag sa att nu måste jag bara stanna och ta en bild på entrén till bloggen, Jakobs blick där och då…aO07CAPhSBeYOCmcu3EqNA_thumb_37f2

Rejält öppen och här för att stanna!

När vi kom upp till förlossningen ställde jag mig på alla fyra i en fåtölj och tog emot ännu en värk. Jakob letade upp en i personalen som lyckligtvis sa att det hade ett rum till oss. Herregud vad hade vi gjort annars? Barnmorskan frågade mig hur jag ställde mig till smärtlindring och jag halverst vrålade att jag var öppen för alla förslag och att jag ville ha lustgas nu!

Vjq1HoS1TP+hvyrJM4TrVA_thumb_37ef

Lustgas hade jag innan varit lite osäker kring, hade hört att man kunde känna sig berusad och jag ville ha full kontroll på situationen. Väl där blev lustgasen min bästa vän. Jag var kanske inte helt med i matchen om hur jag skulle använda den så jag blundande och andades i den konstant. Minns hur fruktansvärt ont jag hade och att jag trippade upp och ner på tå för att ta mig igenom värkarna. Jag hade ingen känsla för när jag skulle ta den och inte så det var lika bra att ösa på tänkte jag. Till slut var jag så förvirrad och slog upp ögonen och sa högtidligt ”Jag kan se igen”. Det hade ju kanske räckt att bara öppna ögongen.. Jag kläckte också ur mig kommentaren ”Jag kan se Larven” och då kände Jakob att någon måste sänka dosen. När det väl var dags för epiduralen, som jag direkt sa att jag ville ha, försvann alla smärtor. Det var verkligen guds gåva till mig där och då.XaldqRSTTiSCEfoBJPe5nw_thumb_37f6

Jag var inte hungrig på någonting inne på förlossningen men mjölkdrinkarna var guld värda!

Då kom jag på att herregud vi har ju inte fått upp väskorna och jag behövde mina förlossningstofflor och morgonrock! Jakob fick knalla ner och jag kände mig plötsligt oförskämt pigg. Minns att jag då tänkte ”men herregud hur svårt kan det vara att föda barn, jag känner ju ingenting”. När Jakob kom upp så bytte jag om till min, eller mammas snarare, morgonrock och mina förlossningstofflor. Bästa köpet! Vi hade med en bärbar högtalare, rekommenderas!, och dansade loss i rummet. Jag mådde så bra! Tidsmässigt så kom vi in till BB Stockholm vid 08:30 och nu var vi ungefär 13:30 i tid. Jag började så smått känna att jag behövde gå på toa då jag var bajsnödig och då insåg jag ju vad det egentligen innebar. Larven var på väg! Jag blev så glad för min barnmorska och undersköterska skulle gå av sitt pass vid klocka 14 men om krystfasen satt igång innan skulle de försöka vara kvar och det var de.320BLIO1TpWNtnTKzuW7Aw_thumb_37f5

Herrejösses, har helt glömt bort hur stor jag var!

På infomötet som vi tidigare varit på hos BB Stockholm förevisade de förlossningspallen och hur man som mamma kunde få ”ta ut barnet själv” vilket jag gärna ville göra. Det skulle även minska riskerna för att spricka hade jag hört om. När det väl var dags att krysta tog mitt självförtroende rejält stryk. Jag hade tidigare läst en blogg om hur den tjejen fick ut sitt barn på två krystvärkar och även om jag visste att det kanske inte riktigt hörde till det vanligaste så hade det någonstans etsats sig fast hos mig. Själv så krystade jag och krystade men jag tyckte inte att det hände någonting. Jag blev så frustrerad och jag minns att jag tänkte att nu kommer både jag och barnet dö. Jag kommer inte fixa det. Barnmorskan och undersköterskan sa dock att det hände jättemycket men för mig som låg där så kände jag ingen framgång alls. När jag vrålade ut att jag inte skulle fixa det och att de minsann var tvungna att göra en akut kejsarsnitt sa de till mig att känna mellan mina ben för där hade huvudet nu börjat titta fram. Herregud vilken galen känsla det var. Jag var genomsvettig, det lockiga håret var spikrakt och genomblött och jag minns att jag tänkte att nu förstod jag liknelsen som folk sagt om att en förlossning är som ett maratonlopp. Jakob var världens bästa och satt hela tiden bakom mig och servade med vätska och strök sina händer över mig som vi övat. Han fick även agera musikansvarig då jag vrålade ut någon gång att den här låten kan jag inte lyssna på! Om något så blir man väldigt bestämd när det vankas barnafödande.EBtC1P1CSD2K79a4+ZCfrA_thumb_37f8

Jag bad om att få testa en annan förlossningsställning då jag var helt slutkörd. Jag fick prova att hänga över sänggaveln men det gav mig ingen energi alls, minns att jag  var totalt genomblöt av svett och att jag behövde få hitta kraften. Då kom förslaget om att sitta i sängen lite bakåtlutande med benplattor som jag kunde få sätta fötterna på och på så vis kunna använda mina benmuskler för att krysta rejält. Och då! Herrejösses vilken kraft jag fick. Det var verkligen en position som passade mig bra och jag minns hur jag vrålade samtidigt som de peppade mig att krysta allt jag kunde. Barnmorskan, undersköterskan och Jakob var verkligen världens bästa team! Jag hade förväntat mig mer folk och maskiner men inte ens en droppställning så långt ögat nådde. Kändes lite mer som att jag födde barn på ett hotellrum med sina rosa väggar och soffgrupp.

Jag har inget minne att det gjorde ondare just när Larven kom, utan det var en ganska jämn smärta. Minns att jag tänkte att det här gör jag aldrig om igen men efter att jag en månad senare drabbades av den värsta magsjukan i mannaminne tänkte jag däremot då att herregud vad jag hellre föder barn än att bli magsjuk igen.

Så kom skriket och de lyfte upp ett litet knyte i min famn som genast sökte sig till bröstet. Så häftigt att de små liven vet vad de ska göra! Det var det vackraste ögonblicket i mitt liv. Efter en längre stund frågade personalen om vi tittat om det var en pojke eller flicka men det hade vi såklart inte alls hunnit tänka på. När de lyfte på filten så såg vi att det var en liten pojke som låg på mitt bröst och det kändes så självklart. Elton. Namnet, som jag ska berätta mer om för er i ett annat inägg annars så kommer det här att bli en roman, kändes så självklart.wwXkfxWFTsKdsBkreghzdQ_thumb_37fb

Jakob klippte navelsträngen och istället för att ta en bild så filmade personalen det. Det hittade vi på telefonen först när vi hade kommit hem och det är så roligt minne att ha. Jag funderar på att skriva om eftervården i ett särskilt inlägg. Det kommer innehålla ett stort misstag som begicks i samband med förlossningen, akuta läkarbesöket på neonatalen mitt i natten och den fantastiska personalen. Hoppas att ni uppskattade att läsa vår förlossningsberättelse <3.

Tre månader

0

Nu när Elton har passerat tre månader, skulle ha postat inlägget redan förra veckan men en liten plutt kom visst emellan, tänkte jag ge er en liten uppdatering på livet som förälder. Tre månader i mitt gamla liv hade nog sett någorlunda likadan ut men de här månaderna som passerat sedan Elton kom har varit både omtumlande, kaosartade, underbara och fyllda med så mycket kärlek. Har suttit och bläddrat igenom bilder i mobilen och jag kan inte förstå hur liten och tunn Elton varit. Idag håller han redan på att växa ur storlek 62 och nallar på 68:orna i garderoben. Minns när jag och Jakob var på Bromma Blocks med Elton för första gången. Jag hade inga kläder som passade i garderoben och som gick att amma i så jag körde ett intensivt shoppingrace på HM medan Jakob skulle köra runt Elton. Minns hur jag hörde världens vrål när jag var i provrummet och den här gången var det mitt barn som skrek. En konstig känsla fortfarande, att det faktiskt kan vara mitt barn som låter, att jag är mamma! Hur som helst, då gick det knappt att få någonting gjort då Elton åt konstant, hade en totalt urspårad mage och jag såg minst sagt sliten ut. Där bredvid mig när jag ammade på en bänk i gallerian satt ett par som sa ”vid tre månader det är då det vänder” och äntligen är vi där!

xArCzTRnSH61tcrQJVms7w_thumb_37d5

Un77zrm8TGqcEw78c3f3oQ_thumb_37ce En fantastisk sak som hänt är att Eltons mage har stabiliserat sig! Tidigare så bytte vi blöja mer eller mindre konstant och jag var så frustrerad då jag var nitisk med kostomställningen sedan vi började misstänka att Elton var allergisk mot mjölkprotein. Nu verkar det som att allt mjölkprotein lämnat mig och inte längre kommer ut via bröstmjölken eller så är det Eltons magen som utvecklats helt enkelt. Till skillnad mot tidigare så är han inne i en period då han bajsar en rejäl gång per dag eller varannan, vilken skillnad!

Elton har även blivit så busig och vill vara med och upptäcka nya saker hela tiden. Han vill inte ligga i famnen om det inte vankas matdags utan vill gärna titta runt omkring sig. Det har även blivit en sådan stor skillnad på hur han beter sig när jag är på sitt babygym. Han är medveten om det som hänger ned, tar tag i dem och slår till dem. Han har till och med börjat ”riva gymmet” och drar ner själva bågen som hänger över så det gäller att ha koll på busungen. Han har även hittat sina händer och kan använda dem när han är ledsen eller bara vill ha något i munnen.JeLrpHP+TSigJhoi26ZQeg_thumb_37cf

dk0c5e+NQ5eYssZS2xkAlA_thumb_37d1

Att Elton blivit stark i nyporna är inte enbart positivt! Mitt hår får utstå mycket kan jag lova, tur att jag inte är håröm.

Varje morgon har vi kört nackträning på gymmet då morgonen är hans bästa stund och det har verkligen gett resultat. Herre jösses vad han är stark! Otroligt häftigt att se hur stor utveckling det blivit på så kort tid. Promenaderna med vagnen går också så bra och han kan ligga och underhålla sig själv genom att titta på mobilen, alltså den som hänger i vagnen så ingen trodde något annat, eller suga på sin hand eller napp. Visst har vi fortfarande våra kaosdagar men det mesta går så bra nu!QaHfqBK8R4WmexQjBaDtAA_thumb_37cd

I Skellefteå ockuperade vi pappas dubbelsäng som är 180 cm bred och då sover jag och Jakob med Elton mellan oss i sitt babynest. Det går så bra! Här i Stockholm, kom fram sent igår, har vi en 160 cm säng vilket gjort att vi tänkt att det är för smalt men i natt testade vi för första gången att ha Elton mellan oss och det gick så bra. Annars har det enda sättet att få Elton att sova att ha honom ovanpå mig men det blir för jobbigt i längden och jag vill inte att det ska bli en vana för honom.

XCWRAWC6TqSSfNtfNj2Z%Q_thumb_37d3

P0zSP+HAT2uxG0vgKqHlRA_thumb_37d4

Det bästa som hänt är nog leendet! Det finns inget som slår känslan av när Elton bränner av världens störta leende på morgonkvisten. Det där leendet är farligt och kommer göra att jag förlåter alla hans kommande rackartyg.

Det har varit omtumlande att bli mamma samtidigt som det känts så naturligt. Jag är så glad att vi tagit oss igenom den ändå något tuffa starten får jag säga men nu ”har det vänt” som pappa brukar säga när det går åt ljusare respektive mörkare tider under året. För oss har det helt klart vänt åt det ljusare hållet!

 

Provresultat

2Kommentarer

För några veckor sedan när jag var på väg till frisören tog jag en snabb titt in i vårt postfack när jag skuttade nerför trappen och där låg ett brev från Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Jag förstod direkt att det var mina provresultat som kommit och det högg till i hjärtat. Jag funderade på om jag skulle låta brevet ligga kvar tills jag kommit tillbaka från frisören men det var helt omöjligt att inte riva upp det i trapphuset där jag stod.

Y7iSozmSSHmpa2DjR%oAeA_thumb_37ab Jag hade till en början svårt att fokusera på vad som stod, såg bara att det var mycket text. Mycket text tänkte jag skulle vara samma sak som ett dåligt resultat. Ordet cancer började eka i mitt huvud innan jag tog ett djupt andetag och började läsa. Där stod det något helt annat.UNADJUSTEDNONRAW_thumb_37aeDet stod att de nu fått svar från den mikroskopiska undersökningen som genomfördes efter operationen och det visade på låggradiga cellförändringar som var borttagna i sin helhet. Låggradiga… borttagna i sin helhet! Kunde knappt tro att det var sant! Det stod att jag var planerad för återbesök med nytt cellprov om sex månader. Jag kunde inte sluta le. Mina cellförändringar som under graviditeten visade sig vara kraftiga och avancerade var nu låggradiga och dessutom borttagna. Det går inte med ord att beskriva lättnaden men ändå gnager det lite i mig att de vid uppvaket sa att de inte kunnat ta bort en så stor bit som de önskat. Finns det risk att de ändå inte fått bort allt? Ska försöka få kontakt med läkaren under veckan och fråga lite mer mer just nu känns det som att jag faktiskt kan andas ut en stund och bara få vara. Så tufft det har varit sedan graviditetens början att ha det här hängandes över mig, men nu vill jag bara få koppla bort det en stund och mysa med min älskade lille son.

70 mil i bil

2Kommentarer

Hej från min älskade hemstad Skellefté! Igår vid halv nio snåret på morgonen startade vi vår färd från Falun med destination Skellefteå som slutmål. Tror att både jag och Jakob var lite nerviga innan avfärd om hur den långa resan skulle gå men 10 timmar senare kunde vi göra en high five och skatta oss lyckliga att allt gått så bra!

d9JDegnfTO6Xjxqvrbkyqw_thumb_374d

Stolt mamma som just parkerat bilen i Falun

Jag körde ju som ni minns till Falun i torsdags för att spendera helgen där då syrrans barn hade skolavslutning. Jag stod i valet och kvalet om hur jag skulle göra med Eltons babyskydd, om jag skulle fortsätta ha det bak som jag brukar eller om jag skulle flytta fram honom eftersom jag skulle åka så långt och själv dessutom. Jag är så glad att jag valde att ha Elton fram för det gick så otroligt bra för oss. Han har ju den klassiska förmågan att spotta ut nappen i bilen men eftersom jag hade honom fram med napphållare så var det enkelt att avbryta gråten och göra honom nöjd igen. Jag stannade en gång för att amma och en gång för att trösta när nappen inte räckte och resterande tid sov han och jag sjöng på i bilen. Det var en självförtroendeboost att åka iväg med Elton i en fullpackad bil och cykel bak på cykelställ. Allt gick så otroligt bra!

Lika bra gick det när jag och Jakob körde upp till Skellefteå igår. Eller det var Jakob som körde och jag fick lyxen att ömsom slumra och ömsom underhålla Elton. Jakob jobbade i helgen så han anslöt till Falun i söndags och därför kunde vi bila upp tillsammans till Skellefteå igår.SLza6YuaRQenaI61SBUeww_thumb_374e

Första stoppet blev i Sundsvall då Elton vaknade så då blev det amning, blöjbyte och matpaus för oss på Max. Är man i norrland så är det ju Max som gäller… så länge det inte finns Frasses! Efter det så blev det ytterligare tre kortare amningsstopp annars sov vår busungen som en stock och var så nöjd. Vi lyssnade på sverigematchen i bilen och annars fick jag också möjlighet att sova. Så otroligt skönt!yGFhsFcMRpqOsjST04eB0w_thumb_3757

Nu är vi alltså uppe i norr och har ingen brådska att åka ner igen så vi får se hur länge vi blir här men har tänkt oss ungefär två veckor. Elton är överförtjust i att få busa med morfar! Åh min pappa är så otroligt barnkär och världens finaste med Elton. Tack för all er pepp inför bilkörningen, det gick ju galant!

Två år av sorg och saknad

0

För två år sedan tog min älskade mamma sitt allra sista andetag och somnade in efter att så tappert ha kämpat och gjort allt hon kunnat för att övervinna den fruktansvärda cancern. På ett sätt minns jag dagen som igår och samtidigt känns det som en evighet sedan. Så mycket har hänt men mamma har alltid känts närvarande och jag tror att det är därför som två år känns så mycket kortare. 

CKDSrsQbTFunTImBOA3sXw_thumb_3744

Idag har Jakob kommit till Falun och vi har tillsammans med min lillasysters familj varit i kyrkan och tänkt ljus för mamma. Fick frågan i kommentarsfältet tidigare om hur jag kände under graviditeten och nu när Elton kommit att mamma inte finns mer och jag ska försöka sätta ord på det i ett inlägg under veckan. Det är min största sorg att Elton aldrig kommer få träffa mamma som hade varit världens bästa mormor till honom. Imorgon bilar vi upp till min pappa i Skellefteå och även om det känns väldigt sorgligt ska det ändå bli väldigt fint att få sitta med Elton vid mammas grav.

När mamma dog fick jag den här dikten skickad till mig av min vän Ida, skriven av Göran Tunström. Den är så vacker och beskriver hur ofattbart stor sorgen är när mammor dör. Tänk att jag nu är mamma och att Elton en dag kanske kommer läsa dikten och tänka på mig. En ofattbar tanke det med.

När mammor dör,

då förlorar man

ett av väderstrecken.

Då förlorar man

vartannat andetag:

då förlorar man en glänta.

När mammor dör,

växer det sly överallt.

Ljuvliga sommarkvällar

0

Kan inte minnas vilket år som man kunde sitta ute sent en sommarkväll utan att frysa, sommaren 2018 kommer verkligen gå till historien! Sedan Elton kom njuter jag nästan mer de varma eftermiddagarna och kvällarna för annars blir det för varmt för oss båda. Igår blev det en spontan grillkväll med våra underbara grannar som bjöd på grillad laxsida och färskpotatis, säsongens första för mig! De hade även gjort en fantastiskt god romsås till mig som var helt mjölkfri, hur fina är de! Älskar att vi dessutom bor så nära min bästa vän Nadja som också gjorde oss sällskap bland fantastisk mat och sommardrinkar igår kväll. 

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_3729

Ukud0SjMSOOxEsoX7Mv1Tg_thumb_372a

w59rSwOfRea7R7Ehn9bxfQ_thumb_372c

Vi har en så otroligt härlig uteplats i vår bostadsrättsförening där det dessutom vankas kvällssol! Det är sådana här underbar kvällar som är livet.