Att lösa situationen

2Kommentarer

Herregud vad händer med tiden, den flyger verkligen förbi! Inser att jag inte hunnit med att uppdatera på nästan en vecka men det har varit fullt upp med vår lille skrutt som Jakob skämtsamt brukar säga är familjens boss och det stämmer verkligen. Har så många inlägg som jag vill hinna skriva som bl.a. min förlossningsberättelse, om ni fortfarande tycker att det vore kul att läsa, och visa er min fantastiskt vackra push present!

kDmnyvFcSr+djNxsrUWtEA_thumb_36ed

Lugnet före stormen, läs lunchen, hemma hos Sanna. Elton sov som en stock…

Idag har bossen Elton utsatt mamma för en rad olika situationer som jag helt enkelt behövt lösa utan att kunna använda några livlinor. Idag har jag och Elton äntligen träffat en av mina bästa vänner Sanna och hennes dotter Livia. Vi har haft så otroligt oflyt och behövt ställa in våra tidigare dater då jag blev magsjuk och vi fått åka med Elton till akuten.

Hur som helst så tog jag bilen till Sanna och vi hann precis åka ut på Tranebergsbron när Elton tappade nappen och satte igång och tokvråla i bilen. Inte blev det bättre när vi kom ut på Essingeleden och det var bara att hålla huvudet kallt men det är få saker som är så stressande som när ett barn tokvrålar tycker jag. När vi var i höjd med Årsta kunde jag svänga av och ge Elton hans napp och då blev det en nöjd och glad kille igen. Elton brukade tidigare älska att åka bil och somnande snabbt, som med vagnen, men varken bilen eller vagnen är en hit just nu och jag undrar när det ska vända. Det gäller verkligen att hålla lugnet när man kör bil med en plutt som vrålar och det som funkar för mig är att sjunga, idag var det Mariah Carey och kanske var det därför Elton skrek när mamma inte riktigt prickade de höga tonerna…

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_36f2

… tills det var dags för mig att ta första tuggan av Sannas supergröt!

Jag sattes rejält på prov när vi var på väg hem för precis när jag skulle sätta fast babyskyddet i bilen ser jag att det börjar forsa diarré ur blöjan vid ljumskarna. Alltså paniken! Dels för stackars Eltons skull, dels för att jag inser att det är en stor risk att det kommer bli diarré i hela babyskyddet (antar att det går att tvätta?) och dels för att jag står mitt i ett villakvarter där jag parkerat och inte har någon bra plats att byta blöja på. Så snabbt som blixten lyfte jag upp Elton, öppnade bagaget där jag hittade en filt som jag snabbt lade ut på en gräsplätt, upp med skötbädden och av med det snuskiga blöjan och lade dit en ny för att undvika att skötbädden skulle bli fylld med äckelpäckel. Pjuh! Förpackningen med tvättservetterna var i stort sett slut så fick verkligen vara taktisk för att lösa situationen. Till råga på allt verkligen vrålade Elton, tänk gallskrikets gallskrik, och inte ville han ha nappen heller. Så jag fick agera snabbt som tusan för alls, min, Eltons och grannskapets, skull för att sedan sitta på trottoaren och amma och trösta. Herrejösses vilken pärs men jag fixade det! Sådana här gånger försöker jag fokusera på hur imponerad jag blir av mig själv som löser dessa situationer som jag inte är särskilt van vid ännu för att vända kaoset till det positiva. Elton satt sedan nöjd, nästan, hela vägen hem och jag körade till fröken Carey och kände mig nästintill oövervinnelig.

Operationen

0

Igår var det dags för min operation, konisering, kring de kraftiga cellförändringarna som jag kämpar med eller snarare emot. Jag har fått så många frågor om vad en konisering innebär och hur det gick så här kommer lite svar på era frågor.

Jag hade fått tid igår kl. 12 på KS Huddinges dagkirurgi och som det brukar bli blev det även denna gång en försening innan det blev min tur. Tycker alltid att det är så jobbigt att sitta nervös i ett väntrum när det drar ut på tiden, väl på plats vill jag alltid få saker och ting gjorda även om det här dessutom skulle innebära en narkos. Jag passade på att amma Elton då jag fått höra att jag inte skulle få amma honom på sex timmar efter narkosen. Jag hade pumpat ut bröstmjölk och sedan hade vi laddat med hans ersättning.

GpljpsX7T3y6u+GDnx82ZQ_thumb_36e2

Under tiden innan operationen fick vi tre helt olika svar vad som gällde med amning efter narkosen. Ett bud var att det gick att amma direkt efter för att medlet som gör att jag sövs lämnar kroppen så snabbt, någon sa att vi skulle vänta sex timmar och ett tredje bud var att pumpa ur brösten en gång efter operationen och sedan slänga det för att sedan amma som vanligt. Inte lätt när tre personer på samma avdelning säger helt olika…

VkpJw0adQSmagaUK6V+TOQ_thumb_36df

När det väl var min tur fick jag en sjukhusoutfit att byta om till, visst ser jag nästan ut att jobba inom vården. Efter ombytet väntade ett samtal med en gynekolog som beskrev ingreppet och varför. Hon berättade att de skulle ta en ”slice” av nedersta delen av livmodertappen som sedan kommer skickas på analys. Hon berättade att man genom analysen kommer kunna se om cellförändringarna gått tillbaka eller om det har utvecklats mot att bli cancer. Det sista var jag inte riktigt beredd på… senaste biopsin visade ju att det inte hade utvecklats till cancer men kan det ha gjort det nu? Satt med Elton i famnen när hon berättade detta och även om hon sa att det var väldigt ovanligt så började tårarna rinna. Bara tanken på att inte finns med under Eltons uppväxt nej det får inte vara så. Hon berättade att resultatet skulle komma inom 4-8 veckor antingen per brev eller att hon skulle ringa mig. Återigen denna väntan.

WMi66APvTFaAJepYI+A2bA_thumb_36e0

Sedan var dags för mig att få kliva in i den sal som även skulle vara uppvaket. Där fick jag en säng och ett band med mitt namn och personnummer. Jag rullades sedan in i samma operationssal som där de utförde senaste biopsin. Även denna gång flyttades jag över till en värmebädd och mina fötter och ben spändes fast i något som jag även denna gång tyckte såg ut som hockeymålvaktsskydd. Antar att de spänner fast benen så att man inte ska rycka till när de utför ingreppet men det gör ju inte direkt att man känner sig mer avslappnad.

Sedan fick jag ett lugnande medel insprutat i armen och fick andas genom en mask och sedan var jag helt borta. Vaknade efter cirka en timme på uppvaket och det kändes som att jag sovit ett helt dygn. Hej småbarnsförälder liksom! De berättade att det hade blött rätt mycket och att de stoppat blödningen med några tussar som skulle komma ut av sig själv framöver. Jag insåg då att de försett mig med de härliga trosorna och jättebindan som man bar efter förlossningen, tillbaka på ruta ett typ. De berättade även att de inte kunnat ta så stor bit som de tänkt för att min livmodertapp var så kort. När jag fick den här informationen hade jag precis vaknat till och var rätt snurrig så jag kom mig inte för att fråga vad riskerna är, har de ändå kunnat ta en tillräckligt stor bit? Finns risken att man inte fick med allt ”sjukt”? Att få sådan viktig information på uppvaket var kanske ingen höjdare.

Efter narkosen fick jag äntligen äta men de hade inget utan mjölkprotein så jag fick nöja mig med en kopp svart kaffe och lite lingonsaft, det smakade ändå gudomligt. Även om jag bara hade varit borta från Elton en liten stund var det så underbart att hålla om honom igen. Han hade varit jätteduktig och druckit ersättning. Jakob hade även fått tips från en av sjuksköterskorna om ett supergrepp som hon visade honom hur han skulle hålla. Elton var så nöjd, får visa er småbarnsföräldrar det sen! Trots alla olika bud valde vi att pumpa ur vid två tillfällen, en gång direkt efter narkosen och sedan en gång hemma. När det hade gått sex timmar ammade jag Elton för första gången och gissa vem som var hungrig och glad.

pCPEFReSRrGQKEx3NCtVYQ_thumb_36e3

My dream team

Efter att jag hade fått sitta ner en stund var det dags att åka hem. Det är något speciellt att få lämna ett sjukhus, helt underbart! Sjukhus påminner mig så mycket om när min mamma var sjuk i cancer och alla vändor dit innan hon fick vårdas i hemmet på slutet. Usch blir alldeles tårögd när jag tänker tillbaka på allt som var och som vi brottats med i familjen. Ibland känns det som att jag inte riktigt bearbetat det…

198vKN7%TRqYOL%Bkffe1A_thumb_36e4

Väl tillbaka hemma svängde vi förbi vårt lokala sushihak och beställde hem middag. Sushin var inte tillräcklig så åt både yoghurt och rostade mackor efteråt, var så sanslöst hungrig.

Idag har jag mått bra och inte alls blött särskilt mycket så jag och min granne Linn har varit ute på barnvagnspromenad i solen. Hoppas verkligen att blödningarna avstannar helt så fort som möjligt för jag har badförbud upp till en vecka efter sista blödningen och jag är så sugen på att slänga mig ner i vattnet. Tusen tack för all stöttning igår, ni är bäst!

Operation, narkos och fasta

5Kommentarer

Pjuh tiden har rusat fram här så jag har knappt hängt med själv och än mindre hunnit berätta för er att imorgon är det dags för min operation. Ni kommer säkert ihåg att jag berättade HÄR under ett känslosamt inlägg hur de upptäckte att jag hade kraftiga cellförändringar under graviditeten. Imorgon är det dags för operation under narkos och det är blandade känslor inför morgondagen.

sjukhus

Från kaosdagen på KS Huddinge i januari

Det känns skönt att det äntligen ska bli av samtidigt som det påminner om det jobbiga som var under graviditeten och att ett ingrepp under narkos ändå känns som en stor grej. Jag kommer behöva fasta och hoppas verkligen att allt går smidigare än förra gången, kommer ni ihåg hur jag fastade vansinnigt länge för att sedan bli hemskicka från KS efter 12 timmar på sjukhuset utan ingrepp och hur jag fick komma tillbaka och göra allt igen några dagar senare. Då var oron stor för att jag hade Elton i magen och det fanns hela tiden en tanke och risk att han eventuellt skulle behöva plockas ut tidigare och att förlossningen skulle råka sätta igång. Riktigt tidigt när hela cellförändringsproblematiken uppdagades pratades det även om att han eventuellt skulle behöva plocka ut så tidigt att han kanske inte skulle kunna ha gått att räddas. Herregud så tufft det var och så dåligt jag mådde, så även om det känns jobbigt att genomlida detta nu så är jag bara så otroligt lycklig att hela graviditeten fick fortlöpa och att han äntligen finns hos oss. 

Jag får inte amma Elton de närmaste sex timmarna efter narkosen så det är tur att han är van vid ersättningen som vi kompletterar med ibland. Jag pumpade även ut en del bröstmjölk igår och ska köra en vända till ikväll. Det är konstigt att det inte kommer mer mjölk när jag pumpar, har hyrt en elektrisk bröstpump på Apotektet, för när jag handpumpar med bara händerna efteråt när det inte kommer mer mjölk med den elektriska pumpen så finns det så mycket kvar. Men det är lite trixigt att handpumpa tycker jag… men på amningsmottagningen berättade de att det helt enkelt inte funkar för alla bröst att pumpa. Skumt. Hur som helst, operationen är vid lunchtid imorgon så håll tummarna för att allt ska gå bra. Kramar.

Självförtroendeboost

0

I tisdag gjorde jag någonting som jag bävat lite för och som har hämmat mig i min vardag och det är att köra bil ensam med Elton. Nu när jag själv har barn så förstår jag vänner som dragit sig för att göra det men jag är så himla glad och stolt att jag tog tjuren vid hornen tidigare i veckan och gav mig iväg till Jakobs kusin i Täby.

1JvfmT4HTviItGjZC1IYEQ_thumb_36d4

Jag och Jakobs kusin Jossan är båda mammalediga och hade bestämt att ses i tisdags men när hon frågade om jag ville komma ut till dem i Täby blev jag frusterad på mig själv när jag kände att jag höll på att säga nej av rädsla. Elton är verkligen det dyrbaraste jag har och jag vet hur många opålitliga människor det finns  i trafiken så dels har det varit en faktor till att jag dragit mig från att köra själv men också för att då finns ingen som kan sitta bak med honom om han blir ledsen och se till att han inte blir bländad av solen. Hur som helst så gav jag mig iväg sjungandes i bilen, mest för att lugna mig själv tror jag då Elton sov mestadels av tiden. Han började dock vråla på rejält när vi var vid Norra länken vilket gjorde att jag fick hjärnsläpp och tog avfarten mot Lidingö istället för Norrtälje men efter en liten lätt omväg kom vi på rätt spår igen och vi kunde njuta av en underbart mysig dag.

BEoS7oHGTYCiwDaR0+g7PQ_thumb_36d1

Världens finaste Jossan! Älskar verkligen Jakobs kusiner, de är helt underbara.
LEg6S3PST9eU5bh2UihmEg_thumb_36d3

Apropå det här med sol i bilen… Vi har köpt solskydd som man fäster bak på rutorna men jag tycker inte att de har hjälpt helt. När jag såg Jossans babyskydd till deras son upptäckte jag att deras hade ett solskydd och Jossan var helt övertygad om att vi hade ett med men jag kikade och kunde inte se något. När jag kom hem googlade jag och mycket riktigt fanns det ett inbyggt solskydd på Maxi Cosyn gömt inne i den bakom ryggstödet, inte helt enkelt att hitta men halleluja vilken skillnad för Elton nu med solen och även för oss. Tidigare har jag suttit bak, Jakob ryms inte med sin långa ben i baksätet på vår Lexus, och hållit för hans ansikte när solen bländat och det har varit rätt meckigt. Älskar när vissa saker bara helt plötsligt löser sig!

pNONPR26T0ebeyrNAVlSJw_thumb_36d2

En kväll på akuten

5Kommentarer

Vet ni hur less jag är på att skriva ännu ett inlägg som innehåller frustation och oro. Nästa inlägg kommer bli mycket mer positivt jag lovar men livet är inte alltid lätt och här skildrar jag hur vardagen faktiskt ser ut, utan filter. Det är vår älskade son Eltons mage som fortsätter krångla och som efter ett samtal med en barnläkarmottagning igår kväll fick oss att hasta iväg till barnakuten på KS.

dzSh3o8VTM2uMSrfEjA_thumb_36ca

Upptäckte via en blogg när jag googlade på Maxi Cosi och solskydd att det finns ett solskydd gömt i ryggstödet! Tips för er som inte heller visste det.

Ni som läser bloggen och följer mig på Instagram har knappast missat strulet som varit kring Elton och hans mage de senaste snart två veckorna. Han har haft diarré konstant sedan 11 dagar tillbaka och det blir liksom inte bättre. Läkare har satt mjölkproteinallergi som trolig diagnos men det är svårt att veta än så länge då det inte är tillförlitligt med pricktester på barn under sex månader och det enda sättet är helt enkelt att vänta ut min kostomläggning. Igår när vi hade Elton på skötbordet mer eller mindre forsade det ut illgrönt vatten ut ur rumpan på honom. Det är så svårt att se i blöjorna hur mycket vätska det är eftersom de har så bra absoberingsförmåga och det brukar många gånger se lite mer ut som en mix mellan kiss och vit och grön keso. När jag kontakta den barnläkarmottagning som vi tidigare varit på hade inte vår läkare någon telefontid men kvinnan som vi fick prata med tyckte att vi skulle skynda in på akuten för att förvissa oss om att han inte var på väg att bli uttorkad eller att det var något annat allvarligt fel på honom.

Vi ringde vårt BVC och fick en remiss skickad till barnakuten för att sedan hasta iväg. Efter vår förra sväng dit som tog nio timmar hade vi nu vanan inne och hade med lite mackor och frukt speciellt eftersom jag måste hålla mig till mjölkfri kost och man blir alltid så hungrig av väntan tycker jag.

+Hgj0bGwSkCTdCPm+ZHkyA_thumb_36cd

B%P1QHDmRc2ri1ljY+Xjbw_thumb_36ccVi fick efter en lång väntan träffa en norsk läkare som kändes väldigt bra. Han bestämde att en rad tester  skulle tas och undersökningar göras bl.a. för att försäkra sig om att Elton inte hade någon infektion i kroppen eller var uttorkad. Elton svarade väldigt allert på undersökningarna som gjordes och alla testresultat var bra. Han tyckte att vi skulle fortsätta med min kostomläggning i minst två månader för att kunna se resultat och eventuellt kunna göra en provokation och testa mjölk så smått igen. Även om det inte blev något nytt för oss eller några direkta svar på varför Elton måste brottas med denna maratondiarré så kändes det så skönt att höra att alla prover såg bra ut och att Elton svarade positivt på de undersökningar som gjordes. Vi har blivit ombedda att åka in igen om Elton blir slö, sover mer än vanligt eller börjar se grå ut annars är det bara att hålla ut och kämpa på. Åh blir galen av den här maktlösheten som kommer över en med det är nog bara att börja vänja sig. ndWx6pwnRjWPB%G6ohb6lA_thumb_36ce

TayF3RYDT1OvbUdxGml8bA_thumb_36cb

Elton har under de senaste dagarna blivit otroligt beroende av min närhet och vägrar bl.a. att ligga i vagnen utan att gallskrika. Det enda som fungerar är att han får ligga på mitt bröst och amma eller sova, tror att det är en kombinaten av den typ av fas som är i Eltons ålder men även att han är extra kinkig nu när det svider och gör ont. Jag kan verkligen inte lägga ner honom i mer än fem minuter så jag sitter t.ex. här och skriver med honom sovandes på min arm annars skulle bloggen aldrig uppdateras. För att vi ska få någon som helst sömn så sover Elton sedan snart en vecka tillbaka på mitt bröst från att tidigare ha sovit i sin egen säng, det är verkligen det enda som fungerar. Trodde aldrig att jag skulle kunna sova så innan men tillslut får man laga efter läge men hoppas att det är en övergående fas för att få dagarna att gå ihop bättre. I helgen kommer min älskade lillasyster hit, så otroligt välbehövligt i kaoset. Hon fyllde år igår så det blir att fira henne lite extra. Längtar så!

Grattis på födelsedagen älskade saknade mamma

3Kommentarer

De senaste två åren har den 29 april känt extra tom, det är min mammas födelsedag men hon finns inte här. Idag skulle min älskade älskade mamma ha fyllt 60 år men den sista födelsedagen som hon fick fira var när hon fyllde 58. Hur tuff och tom den här dagen än känns så vill jag göra vad jag kan för att fira min mamma och Eltons mormor och få tänka på alla våra fantastiska minnen lite extra mycket. Men en tårtbit ska få ätas med glädje och det är tufft när tårarna rinner istället men i hjärtat vet jag att hon sitter här bredvid mig och glädjs över den vackraste gåvan jag någonsin kunde ge henne; ett barnbarn till <3.

thumb_P1060894_1024

Vår nya vardagshjälte

0

Om det är något som jag har fått lära mig sedan Elton kom till världen är att det gäller att använda tiden effektivt. Mellan blöjbyten och amning blir det inte mycket tid över, svårt att förstå innan man har barn själv. Det här inlägget till exempel har jag försökt skriva mer än en gång men det är alltid en liten man som kommer emellan… Gissa om jag blev glad när jag fick möjlighet att testa Philips handdammsugare SpeedPro Max, modell FC6813/01, som underlättat vardagsstädandet enormt här hemma och blivit vår nya vardagshjälte!

iog83Ni8Q8+iRAbgpUpBHw_thumb_36a8Låt mig få berätta lite kort om vår nya familjemedlem ”Speedy” räddaren i nöden! Vår dammsugare står normalt i vår städskrubb/ garderob i hallen som har en magisk förmåga att bli full väldigt fort och längst in brukar vår dammsugare stå. Det stönas och stånkas alltid lite när den ska fram så det är guld att Speedy fått en smidig plats på väggen och med tanke på hur grym den är så förtjänar den att få hänga framme. Momentet att det är jobbigt att dammsuga har helt plötsligt försvunnit och jag har dessutom en man som senaste tiden kläckt ur sig att det nu är roligt att dammsuga, tackar för det Philips!

JGZVFhF2Rhy7dDHKIHgjZQ_thumb_36b2

VVY8kVWXRfGe9Pvhe3Tc%Q_thumb_36b3 Vår kohudsmatta i vardagsrummet har varit väldigt jobbig att dammsuga innan men med Speedy går det superenkelt! Det är guld att man dessutom inte behöver varken byta munstycken eller ändra någon inställning när man går från att dammsuga golv till mattor. Det enda som jag kunde önska från vår nya familjemedlem var att den kanske skulle kunna vara något lättare rent viktmässigt, men annars älskar jag allt med den. Digital display som visar hur mycket batteritid som är kvar, enkel att dammsuga på olika ytor och smidig att göra om till mindre variant som gör det perfekt för att exempelvis dammsuga i soffan är några anledningar till att jag älskar den här busen. Att jag till och med kan ta en sväng om med dammsugaren medan jag har Elton på ena armen, Elton älskar dammsugarljudet och blir lugn av det, gör ju inte att jag älskar vår nya familjemedlem mindre!

I samarbete med Buzzador och Philips  

Tillbaka efter fem mardrömsdygn

1

Hej bästa ni, jag är tillbaka! Herregud vilka dagar jag har haft ni kan omöjligt förstå kaoset som varit här hemma. Trodde att jag skulle publicera ett inlägg i fredags över hur lycklig jag var efter att ha njutit av världens bästa konsert med Sam Smith men fredagkvällen tog sig en annan vändning…

31292759_10157202137077195_2763558318193508352_n

För att ge er en lite mjukstart så tycker jag att vi börjar med det positiva vilket var torsdagens konsert. Herregud så fantastiskt det var! Visste att Sam hade en grym röst live men det här var något enormt, wow! Hur sanslöst är det inte att kunna ta så magiska toner utan att det ens ser ansträngande ut, alltid kul när det går bra för andra som min vän Sanna brukar säga ha ha. Lämnade Globen svävandes på moln!

SZZSqeBqSHK0tQb+S42wZQ_thumb_3672

På fredagskvällen delade jag och Jakob på ett glas bubbel på balkongen sedan fick jag sådan enorm frossa trots sommarvärmen som gjorde tillfällig visit. Vi åt middag och jag ammade efteråt då jag plötsligt snabbt fick lämna över Elton till Jakob och rusade till badrummet för att kräkas. För att göra saken dubbelt så vidrig så räckte det inte att det forsade från ett håll… ja nu ska jag bespara er detaljerna för de är inte trevliga och så pågick det i nästan 1,5 dygn…konstant. Jag har aldrig haft kräksjukan i vuxen ålder och vad ska jag säga… utan att överdriva så var det helt klart värre än förlossningen. Jag låg helt utslagen i fem dygn och Jakob tyckte att jag var oigenkännlig i ansiktet.

Innan jag åkte på konserten i torsdags åt jag thaimat vilket jag sedan hade värmt upp till lunchen på fredagen så jag vet inte om det var matförgiftning eller en riktig kraftig magsjuka. Tänk er att dessutom ha en en månaders bebis också som behöver ammas, inte optimalt. Det var otroligt tur att vi hade en elektronisk pump som vi hyrt här hemma för att amma var helt uteslutet de två första dygnen för mig, skulle aldrig förlåta mig om jag hade smittat Elton. Bebisar blir dock sällan sjuka pga. antikropparna i bröstmjölken. Ändå satt jag med munskydd och var som ni förstår hysteriskt noga med allt som heter handhygien och de klarade sig!

0xekha7eR0uuorp2nIHG5A_thumb_3673

Livets måltid, fisk och ris dag fyra.

Jakob har verkligen varit guld värd som fixat här hemma med allt och vår räddande ängel Maria, Jakobs mamma. Vem erbjuder sig frivilligt att komma och hjälpa till i ett kräkkaos. Så otroligt tacksam för hennes hjälp. Igår kom jag ut genom dörren för första gången på fem dagar och gissa om det kändes som en befrielse. Nu är det dags att boka frisörtid, inte gjort något åt färgen under hela graviditeten, och nageltid. Gissa om jag är värd det! Har burit ner en massa kläder från vinden som jag ska försöka gå igenom och förhoppningsvis gjorde dessa helvetesdagar att ett par gravidkilon lämnade lite snabbare. Nä nu har det varit en lite väl tuff månad som vi lämnar efter oss, nu tycker jag att vår lilla familj förtjänar lite lugn och ro <3.

Första kvällen utan Elton

0

Känslan för ikväll är lite tudelad, har längtat så ofantligt mycket efter att den 19 april äntligen ska komma men det känns så konstigt att vara ifrån Elton. Ikväll ska jag nämligen och se min favorit Sam Smith i Globen! Alltså herregud som jag längtat, tror att det kommer bli en helt magisk kväll och jag vet ju att Elton är i ytterst goda händer hos sin pappa. Jakob kommer hänga hos sin bror som bor nära Globen så jag kommer amma honom där innan jag åker till konserten och sedan åker jag dit och ammar direkt efter att konserten är slut. Om man ska se något positivt med allt som varit med Eltons sega viktuppgång är ju att han numera får amning kombinerat med ersättning så det är inga problem för Jakob att ge honom flaskan. Håller tummar och tår att Sam kommer köra Latch som vi även hade under vår vigsel men som då framfördes av bl.a. Sabina Ddumba. Är det någon fler som ska dit kväll?

 

Dagarna innan Elton kom

3Kommentarer

Tänk att vår älskade lilla Elton fyller hela två veckor idag. Två veckor är ju ingeting tidsmässigt samtidigt som det känns som en evighet. Kan inte föreställa mig ett liv utan vår lilla gobit, tänk att han växt och bott inne i mig… blir alldeles snurrig när jag tänker på hur det faktiskt är möjligt. Hur som helst… jag tänkte backa bandet lite grann och berätta hur vår helg såg ut just innan Elton kom och när jag förstod att han var på väg!

4Sad2qb6RielN%%pYfdj2A_thumb_3621

Minst sagt höggravid två dagar innan Elton kom och här tre dagar över tiden.RZkTpI%fQPSxhbIoiusAeQ_thumb_361a

1L85LInLTI2Fj9f96Olz4A_thumb_3610

Elton föddes måndagen den 26 mars och under helgen kände jag inga som helst tecken på att han skulle få för sig att titta ut så snart inpå. På lördagen åkte vi till Svartsjö slott där vi tidigare hade funderat på att gifta oss. Eftersom vi ville att alla gästerna skulle kunna övernatta föll dock det alternativt bort. Hade läst att det fanns ett tårtcafé på slottet så gissa om jag hade höga förväntningar särkilt eftersom jag under graviditeten slaviskt följt alla bakprogram som sänts på tv. När vi skulle beställa bad vi att få den vackraste tårtan de hade, de finns inte framme vid en disk att se så det var lite en chansning från menyn. Gissa om jag blev besviken när världens minsta tårtbit serverades. Skulle snarare kalla den för bakelse och nja inte var den överdrivet god heller så det blev lite av en flopp.

uXGEbmxzSdmxwayP+q1Qug_thumb_360d

Jag vet inte om man kan kalla det här för tårtbit?

Bättre lyckades vi på söndagen då vi tog bilen till Djurgården för promenad och en lunch på Rosendals trädgård. Älskar verkligen det stället, så otroligt mysigt och fast det alltid är väldigt mycket folk upplevs det aldrig som trångt eftersom det finns så många olika platser att sitta på. Längtar till sommaren då man kan fika under deras äppelträd.

+aNPF6q2QSms3RSuqzl9eg_thumb_3636

dtFpZDvBR4yxrTsBcb69PQ_thumb_3634

W74DsjCIQDmAPVMCP6+Bcw_thumb_3633

6j7qOVU2QCKwxptM9qiUBw_thumb_362e

46t2cTq62rwyn4GDbmQ_thumb_362f

YQA5hzGkT5mIIceevGOBTQ_thumb_362d

JvWhIjQDS+SASWt5dYC+7A_thumb_362c

Typ världens godaste bullar!

kJxL43c4TNu5uIMCEyEbHw_thumb_362aInnan Rosendal svängde vi förbi Hjorthagen där jag inledde min Stockholmskarriär i en charmig andrahandslägenhet. Hjorthagen har verkligen en särskild plats i hjärtat! Hur som helst så var det Myrorna som vi besökte där, fick ett akut infall att leta fynd på söndagsmorgonen men kom tyvärr tomhänta därifrån. Jag längtar otroligt mycket efter vår semester på Gotland i sommar, då ska jag loppisfynd! Kommer ni ihåg att jag hade mitt ”shoppingfria år” när vi var där förra sommaren, huva det var inte lätt.

CHZ7bSyMRQuzH87izwnMiA_thumb_3622

aVd43k%KTWqO5%brCJbYYQ_thumb_3623

Åter till söndagen! När vi promenerade tillbaka till bilen från Rosendal började det känns rätt tungt och jag gick inte med någon större gångfart direkt. Det var otroligt mysigt, solen sken och vi pratade såklart om Larven som vi hoppades skulle titta ut snart. När vi kom hem blev det en lugn kväll, jag vilade en stund och strökollade lite på tv. När jag skulle kissa innan vi skulle lägga oss så fortsatte det liksom att smårinna fast jag hade kissat klart. Eftersom det rann så lite tänkte jag för mig själv att jäklar jag skulle gjort mer knipövningar under graviditeten tills det slog mig att herregud det kanske är vattnet som börjat gå!

smcRZiwaShiARJR+e8z3Pw_thumb_363a

GkVB2co3SYWyPlxLjuX%%w_thumb_3642

Minns att jag gick in till sovrummet där Jakob redan har krupit ner och jag sa till honom att han inte skulle få för stora förväntningar nu men att jag trodde att vattnet gick. Efter en stund pausade det och jag lade mig för att försöka sova men bara efter någon minut ropade jag ”jag tror jag kissar på mig” och då började det rinna betydligt mer även om det fortfarande inte var några mängder. Vi kom fram till att vi skulle försöka sova en stund men vi var båda för mycket uppe i varv för att kunna fokusera på något annat än att det kanske var nu vi skulle bli föräldrar. Vi gick upp och åt mackor och drack te i köket och jag sprang och bytte bindor om vartannat då det fortsatte sippra. Jag ringde till BB Stockholm som sa att vi skulle åka in till deras mottagning klockan 8 på morgonen om värkarna inte hade kommit igång innan det för en koll och om värkarna inte skulle börja efter det heller skulle jag bli igångsatt inom två dygn. Efter det samtalet var det om möjligt ännu svårare att sova och vi fick nog maximalt fyra timmars sömn. Jag hade ställt klockan på sex för att locka håret och duscha innan vi skulle till BB Stockholms mottagning, hade tänkt göra en riktigt bra instastories till er ha ha så klart att håret var tvungen att vara lockat. Det jag inte visste när jag vaknade var att jag två timmar senare skulle ha värkar nästan varannan minut från start och bara några timmar senare få träffa vår livs största kärlek. Fortsättning följer…