Fullspäckad social vecka, att hitta ny vänner som vuxen och hej helgen!

1

Passar på att äntligen säga hej till er efter en vecka som varit minst sagt fullspäckad och social, borde kallat den här veckan för sociala veckan. Jag älskar att ha mycket inbokat men det gör ju också att man säger lite tack och godnatt när Elton väl har somnat så jag har njutit av den riktiga världen i veckan på ett så där kolossalt härligt sätt och därmed fått den digitala världen vila lite men här är jag!

En dagens outfit från igår när jag och Johanna gick ut på stan. Morgondagens mission är att få bort målarburkarna i hallen…

Jag vill kunna bli bättre på att titta in med lite kortare inlägg för att hinna med när klockan tickar på lite för snabbt. Dock så är jag en rätt snacksalig rackare som person, låt mig säga att det är myt att norrlänningar är tystlåtna i allafall när det kommer till mig och min familj. Min pappa, som ni känner rätt bra vid det här laget, han och jag har nog en delad förstaplats i snackighet. I veckan har jag varit lite extra surrpåse då jag haft många dater inbokade, alltifrån gamla, till nya till mer eller mindre blinddater.

För att summera kort, min svaghet, så träffade jag min älskade vän Sandra i måndags, Instagramdate med Angelica i onsdags, date i torsdags med mina nyfunna vän Therese på dagen och igår kväll och idag har jag hängt med min också nyfunna vän Johanna som jag träffade för första gången med ett låtsasbröst och en docka i varsin hand. Pjuh hur ska jag få ner det här i ett inlägg som inte blir en roman. Det är nu man önskar att man hade haft energin och tiden att varje kväll ha fått ihop ett inlägg från dagen som varit men sådan är inte verkligheten just nu.

Tillsammans med Angelica som jag träffade för första gången IRL i veckan, ni hittar hennes blogg HÄR

Låt oss helt enkelt säga så här att det är inte alltid lätt att träffa nya vänner när man är vuxen såvida man inte hamnar i ett nytt socialt sammanhang som att börja ett nytt jobb eller studera. Social medier får många gånger sig en rejäl känga, särskilt av de som inte är så aktiva i den sociala världen tycker jag, där man refererar till yta, skryt och en väldigt nyanserad bild av verkligheten. Visst kan jag skriva under på en del men jag säger också wow så många dörrar sociala medier öppnat för mig och så många underbara människor, främst kvinnor, som kommit in i mitt liv sedan jag startande bloggen och öppnade upp mitt Instagramkonto för något år sedan. 

Jag har så många fantastiska människor som jag aldrig mött i verkliga livet men som jag peppar och som jag själv blir peppad av. Ni är så många som följt mig i allt ifrån bröllopsplaner, min mammas bortgång, sorgen, glädjen över att bli gravid och sedan mamma men även allt det tuffa i vardagslivet som det också innebär.

Jag och härliga Angelica busade med barnen på Sjöhistoriska museet, promenerade och njöt av sanslöst goda bakverk på favoriten Tössebageriet. Jag ser liksom ett rosa skimmer runt Angelia och jag undrar fortfarande om hon är mänsklig och om hon verkligen äger ett par sneakers… hon var lika härlig som jag hoppats på! Jag kan inte komma ihåg när jag bar vitt senast, har knappt burit det sedan Elton kom av förklarliga skäl. Behöver jag säga att Angelica bar vitt fast hennes dotter åt köttfärssås och spagetti? Som sagt, vet fortfarande inte om hon är helt mänsklig men jag älskar det.

 Therese som jag har träffat två gånger, som även är ansvarig för att min och Nadjas resa till Amsterdam blev så galet lyckad med alla sina tips, blev det liksom en storslagen kärlek vid första ögonkastet. Jag pratar mycket och det gör även Therese, vi pratar i mun på varandra om livets glädjeämnen men har redan avhandlat våra tuffaste stunder. Häftig känsla när jag hälsade på i hennes fantastiska hus i veckan och bara kände mig som hemma när jag stod i köket och skulle fixa mellanmål till våra små killar. Fantastiskt. Häftigt känsla när man skrivit så mycket med varandra så att man redan vet så mycket men ändå så lite om varandra. Lite som när man hade brevvänner förr i tiden.

Testade på livet som tvåbarnsmamma en kort sekund…

Johanna, min älskade busiga Johanna som det känns som att jag känt en livstid redan nu. Vi träffades första gången på MVC när vi gick en amningskurs, det var låtsasbröst och dockor involverade och Johanna var först ut med att låtsasamma inför alla i gruppen… med partners ha ha. Jag var sist ut och fortfarande obekväm ha ha. Jag är helt övertygad om att Johanna kommer bli Eltons svärmor för när hennes dotter och Elton ses så är det liksom en kemi som jag inte har sett mellan Elton och andra barn. Det är häftigt. 

 Ni ser vad som hände, inlägget blev jättelångt fast det bara skulle bli ett stycke eller två. Ja, ja tur att jag inte lovade er ännu mer i rubriken. Önskar så att det fanns en inläsningsfunktion som när doktorer läser in det som ska journalföras. Heter det fortfarande läkarsekreterare? Jag kanske skulle behöva en sådan, hojta till om ni vill ansöka om jobbet. ”Pluto här…” Äsch, ni som vet ni vet.

1 Kommentar
  • E
    april 13, 2019

    Det heter medicinsk sekreterare nuförtiden . Härligt när man träffar nya människor u föräldraledigheten, ngn som är i samma livssituation som man kan gunga med i parken. Ha en bra helg!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *