Hur går man vidare?

1

Sedan vi möttes av de fruktansvärda nyheterna i fredags har musten verkligen gått ur mig. Jag känner, liksom många av er säkert gör, mig tom. Det är så många känslor samtidigt som blandas – ilska över hur ond människan kan vara, sorgen över de som drabbades både offer och anhöriga, stolthet över alla hjälpsamma och kärleksfulla medmänniskor och tacksamhet för alla fantastiska yrkesgrupper som hjälpte till på Drottninggatan. Vardagen rullar för många av oss ändå vidare men med ett sår i hjärtat. I söndags innan jag åkte till Växjö så besöket jag och Jakob Sergels Torg och lade blommor i trappen. Det kändes fint att hedra dem som fallit offer för ondskan men ändå så hjälplöst. Att gå på Drottninggatan kändes verkligen i hjärtat. Sakta rullar saker på igen men det blir sig aldrig riktigt likt igen.  

qt3rH0hASWeBJlNs5p+INg_thumb_319d

 

1 Kommentar
  • Maria
    april 11, 2017

    Tack Ida, du skiver så fint och sätter ord på den sorg vi alla känner.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *