Första månadskontrollen och back on track

Posted on

Det är så underbart skönt att kunna säga att vi alla mår bra, är i fas och inte behöver oroa oss för Majs vikt. Det var som ni vet en lite kämpig start men efter att både Majs tung- och läppband klipptes så har hon ökat i vikt och amningen är helt annorlunda!Tänk att älskade Maj varit en del i vårt liv en månad nu! Idag var det 1 månads kontroll på BVC där Maj passerade med beröm godkänt. Läkaren vägde, mätte längd och huvudomfånget, kollade höfter, huvud, lyssnade på hjärtat och kollade ryggen. Sedan fick Maj visa att hon kunde följa och fokusera blicken på en röd bandyboll och hon fick toppbetyg på allt. Innan Maj kom undrade jag om jag skulle kunna känna lika mycket kärlek till ett till barn, tror att det är vanligt att känna så och man inser nu hur mycket kärlek det finns i ett hjärta ❤️. Älskade underbara Maj.

Projekt gå upp i vikt

Posted on

Att bli småbarnsförälder på nytt är både helt sanslöst underbart och samtligt så jäkla tufft. Som med vår Elton har även Maj svårt att gå upp i vik. Ni minns kanske vår rätt tuffa resa med Elton, annars kan ni läsa den HÄR, och nu känns det som att vi är tillbaka i tiden och får uppleva samma turbulenta väg framåt igen. Jag har även den här gången från börjat tyckt att amningen gått bra tills vi började med vägningen och insåg att Maj inte alls ökat som vi trott och hoppats. Majs amningsgrepp har även blivit allt sämre tycker jag då hon har svårt att öppna upp munnen så mycket som jag och mina bröst vill och hon somnar så lätt vid bröstet. Hade glömt bort att Elton gjorde samma sak, praktiskt med en blogg ibland och kunna gå tillbaka och läsa även för en själv.

För att försöka hålla Maj aktiv så kittlar jag henne under fötterna, retar henne med en blöt handduk, ställer mig upp, flyttar henne lite i sidled men det är knappt någonting som fungerar. Hon somnar som en stock. När jag lägger ner henne vaknar hon nästan direkt och när hon får bröstet så somnar hon, igen. I natt fick jag lite panik att hon sov så tungt så jag fick själv väcka henne för att försöka amma vilket var så svårt för hon vill som sagt bara somna när hon äter. Lyckan att plötsligt få sova ordentligt försvann när jag insåg att Maj inte går upp i vikt som vi hoppats.

Jag har börjar pumpa för att kunna försöka ge henne bröstmjölk på flaska och nu har vi även testat med ersättning även om jag egentligen verkligen inte vill. Minns att Eltons mage brakade ihop i samband med ersättningen och då började man misstänka att han var allergisk mot mjölkprotein, vilket han ett år mjölkfritt för mig, visade sig att han inte var. Vår förhoppning är att ersättningen ska ge Maj en push i rätt riktning, göra så att hon får mer energi och därmed orkar amma mer.

På måndag ska jag tillbaka till Amsak, amningsmottagning, och få hjälp med tillbakalutade amning vilket jag tycker är svårt att få till själv. Det handlar om att bebisen ligger lodrätt och blir mer aktiv i ammandet än när de ammas horisontellt. Jag får inte till Majs näsa ordentligt med den tillbakalutade amningen, så hoppas att de kan hjälpa mig. På tisdag har vi fått en tid till Danderyds öron/näsa/hals där vi fick träffa en specialist som klippte Eltons tungband och kanske är det samma problem hos Maj. Jag nästan hoppas att det är så för när Eltons fick sitt tungband klippt löste sig alla våra amningsbekymmer även om det gjorde ont i hjärtat när de klippte.

Det är så tufft när amningen och viktuppgången krånglar för även om jag vet att jag gör allt jag bara kan så känner jag mig ändå så otillräcklig. Som mamma känner jag sådant ansvar att hon växer och får i sig mjölken och det är lätt att skuldbelägga mig själv fast jag vet att jag inte ska. Så bland allt det underbara är det just nu även rätt jobbigt, igår kom tårarna när jag gick hem från BVC i regnet men jag vet att allt kommer ordna sig men just nu behöver jag en kram <3.

 

Maj

Posted on

Den 23 april kom hon äntligen vår älskade Maj, lyckan när hon lades på mitt bröst går inte att beskriva. Tänk att det var du Maj som växt i min mage, som jag visste det men inte riktigt vågat hoppas fullt ut. Jag njuter och försöker vara så mycket i nuet som det bara går. Känslan att försöka hinna saker när Maj sover känner jag inte den här gången, vi bara är, jag doftar på henne, sover med henne och bara upplever KÄRLEK. Det här är en tid som aldrig kommer igen. Jag vill passa på att säga TACK till er alla som skickat lyckönskningar, blommor, presenter och kärlek det betyder så mycket. Ni har ställt mycket frågor om hur förlossningen gick, hur det var att föda i och med Corona, namnet (som jag hunnit avslöja lite på Instagram om varför hon heter Maj) och det kommer.

Stor puss och kram tills vi snart hörs igen!